Regeringen hade gärna fått gå längre när det gäller gårdsförsäljning
2024-08-21
Frågan om gårdsförsäljning av vin, öl och andra alkoholhaltiga drycker i Sverige har tröskats mer än böndernas åkrar. Efter flera utredningar, åtskilliga partiförslag och otaliga debatter presenterade regeringen äntligen ett skarpt förslag om en svensk modell för gårdsförsäljning denna sommar. Förslaget är inte perfekt, med det är ett stort steg framåt på vägen mot att Västerbotten kan stärka sin position som en smakrik plats väl värd att besöka.
Smaken av en plats är viktig. Där ingår drycker såsom Brännlands Iscider likväl som delikatesser som Vindelnrökt skinka eller Västerbottensost. Det väcker intresse när turister och besökare får möjlighet att uppleva Västerbotten genom sina smaklökar. Smaken av Västerbotten får nu en ordentlig skjuts, i och med möjligheten att under ett gårdsbesök sälja de drycker som produceras i regionen.
Gårdsförsäljning av vin, öl och andra alkoholhaltiga drycker i Västerbotten handlar om mer än att du ska få möjlighet att köpa med dig en god flaska av det som landsbygden har att erbjuda. Det är en tillväxtfråga som handlar om att främja och utveckla besöksnäringen på landsbygden i Västerbotten och skapa fler jobb och utveckla det lokala näringslivet.
Men för att få riktig genomslagskraft hade regeringen gärna fått våga lite mer. Det liggande förslaget innebär ett tak för hur stort ett dryckesföretag får bli för att få fortsätta med gårdsförsäljning. I praktiken innebär det att framgångsrika företag straffas.
Det finns idag drygt 750 dryckesföretag i Sverige. De flesta är små familjeföretag på landsbygden med upp till fem anställda. Endast hälften av de svenska dryckesföretagen uppfyller kraven på hantverksmässig tillverkning, oberoende och småskalighet vilket är en förutsättning för att få bedriva gårdsförsäljning i Sverige. Och färre lär det bli.
En undersökning från Lantbrukarnas Riksförbund visar nämligen att om gårdsförsäljning blir verklighet i Sverige så planerar företagen initialt att fördubbla antalet anställda. Det betyder fler investeringar, jobb och skatteintäkter på landsbygden. Men det innebär också fler företag som inte passerar nålsögat och uppfyller kriterierna som regeringens svenska modell för gårdsförsäljning.
När reformen träder i kraft införs gårdsförsäljning i Sverige under en sex års prövoperiod, för att sedan utvärderas. LRF anser att regeringen borde vågat inkludera de större företagen under prövoperioden.
Vi uppmanar därför regeringen att våga omvärdera värdet av att inkludera en hel bransch i en lagstiftning som tillåter gårdsförsäljning. Det skulle inte bara gagna Västerbotten, utan bidra till en mer attraktiv landsbygd i hela landet.
Lotta Folkesson, ordförande LRF Västerbotten
