Rapport från SLU: Köttrekommendationerna påverkar inte miljön
2024-03-28
Nu har Livsmedelsverket sammanfattat rapporten från SLU och kommit fram till att köttrekommendationerna via NNR 2023 inte påverkar miljön nämnvärt. I vissa fall bedömer man att beräkningarna är så osäkra att man inte kan dra några slutsatser.
Efter publiceringen av Nordiska Näringsrekommendationer (NNR) 2023 fick Livsmedelsverket ett regeringsuppdrag att göra en konsekvensanalys av dessa rekommendationer. Regeringen ville veta hur miljöaspekterna i NNR skulle påverka miljö, djurvälfärd och beredskap. Livsmedelsverket i sin tur gav i uppdrag åt Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) att ansvara för beräkningarna kring miljöaspekter och djurvälfärd. Detta underlag låg för öppen remiss mellan februari och mars i år. LRF har besvarat remissen och nedan kan du läsa mer om underlagets innehåll och LRFs inspel.
Enbart rött kött har undersökts
Livsmedelsverket har låtit SLU utgå från enbart rött kött, inga andra livsmedelsgrupper. Motiveringen har varit att skillnaderna mellan de rekommendationer som ges för hälsan har varit i princip desamma som när rekommendationerna tar hänsyn till både hälsa och miljö. För rött kött är rekommendationen ur ett hälsoperspektiv ”maximalt 350 gram per vecka” och ur ett miljöperspektiv ”väsentligt lägre”. Inte för några andra livsmedelsgrupper skiljer NNR sig så mycket som för rött kött.
Miljökonsekvenserna jämförs inte med inte dagens konsumtion
Man har inte jämfört dagens konsumtion med den rekommendation som nu finns i NNR. SLU-rapporten har snarare utgått från ett flertal scenarier, där huvudscenariot har varit att 5 procent av befolkningen "väsentligen minskar” sitt intag av rött kött från de rekommenderade mängderna. Här har man antagit att “väsentlig minskning” innebär en minskning med 20 procent, det vill säga att dessa 5 procent av befolkningen konsumerar 280 gram rött kött per vecka istället för 350 gram.
LRF:s svar på detta är att tolkningen av regeringsuppdraget rimligen borde ha varit att analysera miljökonsekvenser av att gå från dagens konsumtion till de mängder som stipuleras i NNR, inte att jämföra skillnaderna mellan rekommendationerna för enbart hälsa respektive hälsa och miljö. Det ska samtidigt tilläggas att dagens konsumtionsnivåer av olika livsmedelsgrupper är okänd på grund av föråldrade kostundersökningar (den senaste som är gjord på vuxna är Riksmaten 2010-11). Därför borde en sådan genomföras innan svenska kostråd revideras.
Är kostråden mindre viktiga än Livsmedelsverket tidigare gjort gällande?
I rapporten gör Livsmedelsverket gällande att genomslaget för näringsrekommendationer och kostråd är mycket begränsat bland befolkningen. Deras antagande om att 5 procent av befolkningen skulle sänka sitt intag av rött kött till 280 gram är därmed rimligt, menar de. LRF ställer därmed frågan i sitt remissvar om det innebär att Livsmedelsverket ifrågasätter betydelsen av NNR och svenska kostråd, och att offentlig måltid inte är normbildande i den utsträckning som man hittills gjort gällande.
Konsekvensanalyserna bör göras om
Slutsatserna som LRF gör, utifrån Livsmedelsverkets rapport, är att regeringsuppdraget har feltolkats och att konsekvensberäkningarna därför bör göras om och istället jämföra dagens konsumtionsnivå med den nivå som rekommenderas i NNR.
Därför är frågan om svenska kostråd viktig för LRF
Svenska kostråd ligger till grund för riktlinjerna för offentlig måltid, bland annat skolmåltid och måltider inom äldreomsorgen. Livsmedelsverket menar att ”bra skolmåltider kan /…/ bidra till att grundlägga hållbara matvanor – för både hälsan och miljön.” Därför är den mat som erbjuds i skolan ett viktigt verktyg för att utbilda morgondagens konsumenter i vad som är bra för hälsa och miljö. De tre miljoner måltider som serveras från offentliga kök varje dag är en långsiktig investering i både individens och samhällets hållbarhet. LRF menar att såväl vegetabilier som animalier kan ingå i en hälsosam och hållbar kost, och att de näringsrika, animaliska livsmedlen är viktiga inte minst för barn och äldre, på både kort och lång sikt. Sveriges primärproducenter behöver få rätt förutsättningar att producera maten vi äter varje dag, och då är riktlinjer för offentlig måltid viktiga verktyg för att styra efterfrågan och därmed produktionen.
Läs mer om vad Livsmedelsverket skriver om måltider i skolan här:
Måltider i skolan (livsmedelsverket.se)
Så här ser uppdraget till Livsmedelsverket ut:
