Lantmännen öppnar proteinfabrik

Lantmännen har investerat 860 miljoners i en ny fabrik på Händelö i Norrköping som årligen ska utvinna 20 000 ton protein från det vete som redan används för framställning av etanol. Satsningen är välkommen med nya jobb men också genom att minska importen av soja.

Varje år köper Lantmännen in 530 000 ton vete till sitt bioraffinaderi på Händelö utanför Norrköping. Här tillverkas etanol, foder och koldioxid. Den nya fabriken går in tidigare i processen och utvinner protein ur vetet, innan den resterande stärkelsen skickas vidare till etanolframställning.

I den nya fabriken mals vetet ner i stora kvarnar till ett finkornigt mjöl och blandas med vatten. Stärkelsen tvättas därefter ur blandningen och går tillbaka till etanolfabriken. Det som blir kvar är veteprotein, ett 90-procenting finkornigt proteinpulver redo att användas i livsmedelsproduktion.

Det smak- och luktlösa pulvret kan användas för att ersätta importerat sojaprotein i olika vegetariska produkter, från färs till bullar, som blir allt populärare bland konsumenter. Proteinpulvret går även att använda i bröd och där ”spetsa” mjölet.

Den nya anläggningen ingår i en större satsning från Lantmännen för att framställa mer protein. I paketet finns ytterligare en miljardinvestering för havreprotein i Kimstad och en för ärtprotein i Lidköping.

Bioraffinaderiet utanför Norrköping, som började sin historia som en etanolfabrik i början av seklet. Genom att använda ånga från kraftvärmeverket på Händelö kunde Lantmännen göra etanol med lägre klimatavtryck än importen som framställs med hjälp av med kol eller naturgas.

I anläggningen produceras numera drivmedel, handsprit, kolsyra, foder och livsmedel vilket gör att de har fler ben att stå på där tillverkning av protein, djurfoder och koldioxid kan inkluderas.

– Proteinfabriken kommer att få en betydande roll för svensk livsmedelsförsörjning och stärka vår försörjningstrygghet, säger Magnus Kagevik, vd och koncernchef för Lantmännen i ett pressmeddelande.

Han ser även att satsningen kommer att öka lönsamhet i lantbruket och ge Sveriges lantbrukare bättre förutsättningar med ökad konkurrenskraft utifrån ett internationellt perspektiv.

– Vi skapar ytterligare värde för den svenska åkermarken och våra medlemmars gårdar, betonar Kagevi som är bekymrad över regeringens beslut om att sänka reduktionsplikten. Samtidigt gör han klart att om Sverige inte vill använda biodrivmedel finns det en marknad i Europa som efterfrågar klimatsmarta lösningar.