Öppenhet är inte en motsats till en ökad inhemsk produktion

LRF förespråkar definitivt inte att vi ska stänga gränserna och sluta handla med omvärlden, däremot är vi medvetna om att det krävs ansträngningar för att öka livsmedelsproduktionen där det är mest lämpligt, vilket inte alltid är synonymt med där det är billigast.

Hugo Burén (Borlänge Tidning, webb, 15 november) har svårt att förstå varför LRF och flera andra aktörer ser ett problem i att Dalarnas självförsörjningsgrad är så låg, i stället argumenterar han för att frihandel är frälsningen. Burén bortser dock från alla andra aspekter än priset; om vi enbart strävar efter så billig mat som möjligt får detta direkt negativa konsekvenser ur ett hållbarhetsperspektiv.

Livsmedelsproduktion är komplext och har stora externaliteter, det vill säga externa effekter som påverkar andra än den som producerar maten och den som köper den. Ett exempel är antibiotikaresistens. I Sverige har vi en god djurvälfärd och ett stort fokus på smittskydd vilket lett till att vi använder i särklass minst antibiotika i hela EU. Detta sänker inte priset på köttet till konsument utan kan tvärtom öka kostnaderna i produktionen, men betyder det att det är oviktigt när WHO beskriver antibiotikaresistens som ett av de största globala hoten mot människors hälsa?

Att produktionen i Sverige behöver öka är de flesta medvetna om; Livsmedelsstrategin antogs 2017 av en enig riksdag, och sedan dess har fokus på dessa frågor ökat ytterligare efter de kriser vi haft. Burén menar att det är irrelevant ur ett beredskapsperspektiv huruvida vi har en tillräcklig livsmedelsproduktion i Dalarna eller ej. Detta är direkt felaktigt, tvärtom har en mångfald av små och medelstora företag som producerar bland annat livsmedel identifierats som en av orsakerna till att det ukrainska samhället har klarat sig så pass bra som det gjort under Rysslands anfallskrig.

Dalarnas geografiska läge lämpar sig väl för en gräsbaserad produktion. En rapport från Sveriges Lantbruksuniversitet visar att antalet betande djur i Sverige skulle behöva öka med 150 000 – 510 000 djur för att vi ska kunna bevara den biologiska mångfalden som betesmarkerna bidrar med. Betesdjur och odlingar bidrar också till ett öppet landskap och arbetstillfällen som ger en levande landsbygd och genererar skatteintäkter, både direkt och indirekt. Dalarna är ett turistlän, och en av huvudanledningarna till att turismnäringen är så stor i Dalarna är kulturlandskapet – ett landskap som är helt beroende av ett aktivt lantbruk.

Enligt de scenario som tas fram av IPCC kommer klimatförändringarna orsakade av den pågående temperaturhöjning öka risken för torka och brist på vatten i delar av världen där våra livsmedel produceras. Detta innebär att det kommer att bli än viktigare att vi producerar det vi kan här både för egen konsumtion och export.

LRF förespråkar definitivt inte att vi ska stänga gränserna och sluta handla med omvärlden, däremot är vi medvetna om att det krävs ansträngningar för att öka livsmedelsproduktionen där det är mest lämpligt, vilket inte alltid är synonymt med där det är billigast.

Anita Boman Daniels, ordförande LRF Dalarna

Det här är ett svar på en ledartext och har publicerats i Borlänge tidning, Mora tidning och Falu-kuriren.