Om 40 år ser skogen inte ut som dagens 40-åriga skogar

politikermöte i skogen

Skogsägare behöver långsiktiga spelregler för pågående brukande och för framtidens skogar.  Men idag är det stor osäkerhet kring artskyddsutredningen, EUs avskogningsförordning och naturrestaureringslagen. Så det blev en hel del diskussioner i skogen utanför Kumla där Landshövdingen och en grupp riksdagsledamöter mötte upp.

Den 16 september bjöd Mellanskog och LRF tillsammans med Örebro läns skogsbruksrepresentanter ut riksdagspolitiker och länsledningen i Örebro län till en skogsdag för att visa hur skogsbruk utvecklats över tid till ett hållbart brukande och förvaltande. Erik Sandberg ordförande LRF Örebro hälsade välkommen och satte Örebro läns skogar i fokus, en viktig näring för länet och många enskilda skogsägare, som ofta även har lantbruk. 

Skogsbruket är en betydelsefull bas för sysselsättning, bioekonomi och att bidra med produkter till samhället. Erik Petré förtroendevald i Mellanskog lyfte dagens hållbara skogsbruk som inte ser ut som för 40 år sedan, vi har inget massutdöende av biologisk mångfald. Tvärtom visar uppföljningar i riksskogstaxeringen, ett fåtal arter har minskat men desto fler har ökat i antal och en stor mängd nya har tillkommit.  

Det var god uppslutning från politiken med representanter för M, S, C och MP. Från länsstyrelsen deltog Landshövdingen, länsrådet samt avdelningscheferna för landsbygd och miljö samt enhetschefen för vilt. Skogsstyrelsen deltog och med på mötet var även representanter för länets skogsägare och skogsbolag. 

Med buss gav vi oss ut till Kumla Häradsallmännings skogar där vi bjöds på kaffe och viktiga samtal om skogsskötsel förr och nu. Kartor visade att i denna del av Bergslagen var allt virke avverkat under bergsbruket på 1800-talet. Nu är det däremot välskötta skogar som gallras, avverkas och återbeskogas.

Skogsvårdslagens historia belystes med återbeskogningsplikt 1903 och senaste skogsvårdslagen 1993 som blev ett systemskifte i skogsbruket med ökad miljöhänsyn. Det märks i statistiken med ökad andel lövskog, gammal skog frivilliga skydd utöver de formella skydden. I jämförelse med andra länder är vi bland de bästa att skydda/utveckla naturvärde om man räknar alla insatser och undantagna arealer. Något att vara stolt över. 

Oro om osäkerhet i dagens tillämpning av artskydd beskrevs, artskyddsutredningen pågår med ovisst utfall. Ett viktigt medskick till politikerna var även hur EUs avskogningsförordning och naturrestaureringslagen kommer implementeras i Sverige. Här behövs konsekvensanalyser. Det måste bli rimligt för skogsägare. Politiken måste ge förutsättningar och incitament för ett hållbart skogsbruk med både produktion och naturhänsyn. Skogsägare behöver långsiktiga spelregler för pågående brukande och för framtidens skogar. 

Gruppen fick även besöka en pågående slutavverkning och lyfta sina frågor med skördarföraren. Kompetensförsörjning kom på tal och även ökade krav för planering och utförande av avverkning. Hänsynsytor, markförhållanden, hög- eller kulturstubbar var några exempel som beskrevs.  

Timmer och massaved förädlas i länet, mycket går på export. Även groten är värdefull för värme i Örebro, vad skulle den annars ersättas med? Vi måste begränsa det fossila - säger Martin Strandberg som är VD på Häradskog som sköter förvaltningen på Kumla häradsallmänning. Här kom även frågan om återbeskogning upp, det blir allt mer tall och löv i framtidens skogar, granen kommer ha det svårare i ett varmare klimat. 

På väg mot lunch passerades ett område som planeras bli naturreservat, processen har nu pågått i 7 år och det är ännu inte klart, det är helt orimligt med så långa ledtider.  
En viktigt diskussion blev det även om vad som är skyddsvärt och varför, hänsyn i pågående skogsbruk är ofta tillräcklig. 

Summeringen vid lunchen som Sveaskog bjöd på, visade på positiv respons från deltagarna, en lärorik dag som gav många insikter att ta vidare. 

Erik Sandberg som var med att arrangera dagen, blev den som du tänkt? 

"Dagen blev väldigt lyckad med en stor uppslutning från olika ägarformer inom länets skogsbruk och god representation från Länsstyrelsen och länets riksdagsbänk. Det är väldigt givande att få dela våra kunskaper och visa på den ständiga utveckling som sker inom skogsbruket och samtidigt få möjlighet att diskutera de förutsättningar som råder för oss i skogsbruket idag".