Nytt får ska lyfta branschen

Det händer mycket inom den svenska fårnäringen. Det är hög tid. Importen dominerar samtidigt som stora delar av det svenska landskapet lämpar sig väl för betande djur. Genom ett avelsprojekt signerat Scan ska nu ett helt nytt får tas fram.

Gudrun Haglund Eriksson, Närkesberg är ordförande i Sveriges fåravelsförbund. Hon är i grunden positiv:

– Kul att man pratat får och lamm igen, och bra att det händer något. Jag tycker det låter spännande och intressant. Kanske det bästa som kan hända, att vi får fram något som kan öka produktionen och ge framtidstro

Scan vill skapa en ny fårras med hjälp av modern avel. Visionen är ett korsningsfår som kan betäckas under digivningen, lamma var sjätte månad och ge jämna slaktkroppar för att ta upp ”kampen” med importen. Självförsörjningsgraden är 30 procent i dagsläget.

Kan enkelt fördubbla produktionen

– Det är i princip inga problem att fördubbla produktionen. Efterfrågan på köttet finns. Lägg till skinnen. Nu är det också trendigt med ull och industrin letar efter råvara. Detta tillsammans ger unga en möjlighet att starta upp en verksamhet som de kan leva på, summerar Gudrun.

Men hon efterlyser ett annan syn hos myndigheterna, som i rovdjursfrågan. Får lämpar sig väl i hela landet och kräver inga jättestora investeringar. Men regler skulle kunna förenklas. Stödprogram inom CAP, som myndigheter hanterar, skulle kunna utformas utifrån branschens behov.

– Ska svensk lammnäring utvecklas måste vi ta tag i frågan för att få in det material vi vill ha, säger Robert Nilsson projektledare och inköpschef för lamm på Scan Sverige.

Kartlägger DNA från 5000 får

Lammproduktionen är spretig, småskalig och säsongsbunden. Det ger ojämn kvalité på djuren och svårigheter för slakterierna att leverera regelbundna och förutsägbara leveranser, menar Scan. Med projektet SheepX, vill de korsa fram ett nytt svenskt får.

– Vi kommer avla efter egenskaper, inte ras. Målet är att lammnäringen ska bli lika respekterad som nöt, gris och kyckling. Då krävs ett genetiskt material som ger bonden en given avkastning och inkomst vid rätt förutsättningar, berättar Robert Nilsson för media.

I ett första steg ska 5 000 tackor DNA-testas och få sitt ”genom” kartlagt. Dessa djur är identifierade och finns i besättningar från Östersund i norr till Skanör i söder. Alla raser har något att tillföra, så i stort sett alla befintliga fårraser i Sverige är representerade i det femåriga projektet.

Dagens ull- och skinnraser finns kvar

När kartläggningen av tackorna är klar kommer det letas gränslöst efter matchande baggar. Projektet tar hjälp från avelsföretag verksamma i Australien och Nya Zeeland som har lång erfarenhet av modern fåravel. Ökad fruktsamhet och bra fodereffektivitet är avelsmål. Men även djurvälfärden ska lyftas, så man söker ökad resistens mot parasiter och en bättre klövhälsa.

 – Vi ska helt enkelt avla fram ett av världens bästa får, berättar Robert Nilsson för media. Han bedömer att det kommer ta fem år. Sedan ska besättningar i denna inre ring kunna sälja djur till nya besättningar.

Att ullen inte prioriteras, bekymrar Gudrun Haglund Eriksson. Ull- och skinnraser kommer finnas kvar och ska ges plats i slakterierna även i fortsättningen. Ansvar för dessa besättningar kommer rasföreningarna och fårbönderna utanför projektet fortsatt ha.