Nya Nordiska Näringsrekommendationer – ett folkhälsoexperiment
2023-03-24
De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) uppdateras just nu för hela Norden och de baltiska länderna. Riktningen på de nya näringsrekommendationerna pekar åt ett tydligt håll - att minska och fasa ut produktionen och konsumtionen av animaliska livsmedel i Norden.
Processen med att ta fram nya rekommendationer sker ungefär var åttonde år på uppdrag av Nordiska Ministerrådet. De förväntas vara klara, ungefär ett halvår försenat, i juni 2023, och kommer att resultera i det som ändå kommer att heta NNR 2022.
Denna gång är det norska Helsedirektoratet som är ledande för arbetet med en NNR-kommitté där representanter från alla de nordiska länderna finns med. NNR används i Sverige av Livsmedelsverket för att ta fram de svenska kostråden. Nytt för 2022 är att de nu även ska innehålla rekommendationer utifrån den miljömässiga hållbarheten. Riktningen på de nya näringsrekommendationerna pekar åt ett tydligt håll - att minska och fasa ut produktionen och konsumtionen av animaliska livsmedel i Norden.
Tvivelaktig metod och bristande transparens
NNR-processen presenterades redan från start som öppen och transparent där alla skulle få vara med och tycka till. Så här långt in i processen är det dock svårt att se på vilket sätt som kommentarer på bakgrundsartiklar och kapitelutkast verkligen tas omhand.
Det är också ytterst oklart hur de olika experterna har utsetts och vilka kompetenser som kvalificerar dem till respektive uppdrag. Lika oklart är det hur den ideella, icke-statliga institutionen Chatham House i London fick uppdraget att leda arbetet med miljömässig hållbarhet. (Det är samma organisation som var verksamt inom ramen för EAT Lancet 2019.) På uppmaning har NNR-kommittén svarat att de kommer att publicera experternas namn och kvalifikationer efter att NNR 2022 har publicerats, ett förfarande som är värt att ifrågasätta.
Metoden, med vilken forskarna i respektive arbetsgrupp har tagit fram bakgrundsartiklar respektive utkast på kapitel, är inte sammanhängande. De är inte uppbyggda på samma sätt och uppvisar mycket skiftande kvalitet. Avseende miljömässig hållbarhet finns också en tydlig jävighet mot animaliska livsmedel och för vegetariska, såväl i bakgrundsartiklarna som i flera av de utkast till kapitel inom kost- och näringslära som hittills varit ute på hearing (den process där allmänheten kan kommentera materialet innan de färdigställs till kapitel i NNR 2022). Man lyfter systematiskt negativ miljöpåverkan från animalieproduktion utan att hantera positiv påverkan och nyttor som biologisk mångfald, jordhälsa, kolinlagring med mera. Globala data och förhållanden appliceras på vår region utan att beakta lokala förhållanden och målkonflikter inom miljöområdet.
Ett folkhälsoexperiment
NNR utgör i regel underlag till nationella kostråd, som i sin tur utgör styrdokument för offentlig måltid. Vi ser redan nu att utfallet av kostråd i nära framtid baserade på NNR 2022 som de ser ut att formuleras riskerar att hota hälsan hos stora delar av befolkningen. De grupper som är i extra stort behov av den energi och näring som finns i kött, mjölk och mjölkprodukter är inte minst barn och ungdomar, kvinnor i fertil ålder och sjuka, sköra och äldre, som alla behöver näringstät mat med lättupptagliga näringsämnen för att täcka sitt energi- och näringsbehov. Ett inskränkt utbud av animaliska livsmedel får konsekvenser för dessa målgrupper. Därtill kommer minskad valfrihet, som också blir ett resultat av mindre – eller inga – animaliska livsmedel i offentliga kök.
Hot mot Sveriges livsmedelsproduktion
Diskursen genom hela processen är att animaliska produkter utgör ett mycket stort miljöproblem och därför i största möjligaste mån ska minska och fasas ut. Detta ser vi som en stor risk, eftersom Sveriges matproduktion som den ser ut idag bygger på ett cirkulärt system där djuren spelar en stor roll. En hållbar livsmedelsproduktion i Sverige bygger på våra naturliga förutsättningar och att djuren finns med.
Ur innehållet hittills
Innehållet i det underlag som kommer att ligga till grund för NNR 2022 sträcker sig från enstaka näringsämnen till miljö. Här är några exempel.
- Kött lyfts som en bra källa till järn, men påstås i samma mening vara ohälsosamt på grund av innehållet av mättade fettsyror.
- Animalieproduktion beskrivs som miljöovänligt på grund av klimatpåverkan.
- Gräsmarkernas och idisslarnas betydelse för biologisk mångfald, kolinlagring och jordhälsa utelämnas nästintill helt.
- Målkonflikter inom miljöområdet hanteras knappt.
- Ändrade förutsättningar för produktion i ett förändrat klimat berörs ej.
- Den lokala kontexten beskrivs inte ha någon betydelse i förhållande till klimatpåverkan. Det beskrivs som bättre att avstå helt från animaliska livsmedel än att handla närproducerade inhemska livsmedel.
- Förändringar i konsumtionen antas automatiskt innebära att produktionen av livsmedel ska ändras i samma riktning, trots att en betydande del av miljöavtrycket från våra livsmedel är importerat och att de naturliga förutsättningarna för livsmedelsproduktion i de olika länderna beskrivs ytterst bristfälligt.
- Förslag finns på att de nationella livsmedelsstrategierna ska öka styrningen mot högre intag av frukt och grönt, och minska på animaliska livsmedel. Trots att arbetet ska vara opolitiskt. Klimatpåverkan av importen på dessa gröna råvaror ska kompenseras genom minskad import av palmolja och foder till djur.
- Hur väl kroppen kan ta upp näring från så kallade simulerade livsmedel (växtbaserade produkter istället för animaliska livsmedel) saknas genomgående i texterna (biotillgänglighet).
- Ingen hänsyn tas till så kallad food matrix, alltså ett livsmedels effekt på hälsan bortom enbart näringsvärdena.
- Berikade livsmedel och kosttillskott lyfts som en potentiell lösning vid en övergång till en mer vegetarisk kost trots att hälsoaspekterna av detta är okänt.
Diskussion
Fakta som saknas i NNR-arbetet är exempelvis att animalieproduktionen i de nordiska länderna ofta är baserad på områden som lämpar sig bättre för foderproduktion än matproduktion. Olikheterna mellan de nordiska länderna är stor (detta belyses i ett kapitel), och ett globalt perspektiv på en hållbar matproduktion kan bli missvisade ur svenskt perspektiv. NNR-arbetet ignorerar de nyttor som betande djur och jordbruk i Norden har för den biologiska mångfalden. Inte heller socioekonomiska fördelar lyfts. Andra fel och utmaningar i beräkningsunderlaget som många involverade i processen har noterat är att kolinlagring från odling inte ingår i beräkningsunderlagen (livscykelanalyser (LCA)).
Ur ett kost- och näringsperspektiv saknas diskussionen kring hela kostens betydelse för hälsan, det vill säga det som innefattas av begreppet “food matrix”, som beskriver att hälsoeffekten av ett livsmedel är större än summan av alla näringsämnen i detsamma.
Här finns biotillgänglighet som ett exempel, vilket betyder att vi tar upp näringsämnen olika bra från olika livsmedel beroende på i vilken form de kommer.
Vad behöver göras?
NNR-processen måste stoppas och göras om. Den är ovetenskaplig och riskerar att skada hållbarheten i den svenska matproduktionen. Sveriges politiker måste ta ansvar för att rekommendationerna från denna jäviga process med sin tvivelaktiga metod och bristfälliga transparens inte godkänns och sedan ligger till grund för svenska kostråd.
Slutsats
NNR kommer att påverka vilken typ av mat som kommer att köpas in och serveras i de offentliga köken. Det kommer att inverka på vilken typ av livsmedelsproduktion Sverige kan bedriva, hur vår mark förväntas att användas och vilken attityd samhället kommer att ha till djurhållning och animaliska livsmedel. Förutom det ekonomiska värdet, så sätter de offentliga köken, inte minst i förskola och skola, normen för vad som av samhället ses som bra och hälsosam mat. I förskola och skola läggs också grunden för vad barnen kommer att välja att äta när de blir vuxna konsumenter. NNR 2022, som det ser ut i dagsläget, riskerar att bli ett folkhälsoexperiment och hotar Sveriges livsmedelsproduktion. Det är viktigt att NNR bygger på forskning inom kost och hälsa och väver in den miljömässiga aspekten, inte tvärtom.
