Ny statlig utredning presenterar strategier för svensk livsmedelsberedskap

Idag presenterades den statliga utredningen om en ny livsmedelsberedskap i Sverige. Utredningen visar på att det främsta målet är kunna säkerställa att hela befolkningen över tid har tillgång till nödvändiga livsmedel vid framtida kriser.

Enligt utredaren Ingrid Petersson är det avgörande att Sveriges livsmedelsberedskap byggs upp från grunden och att företagen i livsmedelskedjan är konkurrenskraftiga för att kunna möta framtida kriser. 

- Utan mat på våra tallrikar så kommer ingenting annat att fungera, sa Peter Kullgren, landsbygdsminister, när han tog emot utredningen om livsmedelsberedskap.

LRF ser positivt på utredningens förslag och betonar behovet av klara riktlinjer och statlig finansiering för att möjliggöra deltagande från landets livsmedelsproducenter.

Anna Karin Hatt, VD och koncernchef för LRF, välkomnar utredningens förslag till ett tydligt mål för den svenska livsmedelsberedskapen, och menar att det ger både livsmedelskedjan och samhället klar vägledning om vad som behöver planeras för.

Enligt utredningen är det primära målet att säkerställa tillgången på livsmedel för hela befolkningen vid eventuella störningar eller hot mot livsmedelsförsörjningen. Att etablera en ny, robust svensk livsmedelsberedskap är en strategiskt viktig process som kräver både tid och resurser.

- En avgörande faktor för Sveriges försörjningsförmåga är konkurrenskraften hos våra bönder och våra livsmedelsproducenter, sa Peter Kullgren under pressträffen.

Utredningen presenterar ett omfattande åtgärdspaket med förslag som syftar till att övervinna hinder för en starkare livsmedelsberedskap. Dessa inkluderar ökad samordning, beredskapslagring och statlig finansiering för att stärka livsmedelskedjan.

- Den uppdaterade livsmedelsstrategi som regeringen utlovat och som ska presenteras senare i vår måste innehålla tydliga och långsiktiga mål om en ökad svensk livsmedelsproduktion och bättre lönsamhet i hela livsmedelskedjan. Utan konkurrenskraftiga företag och en ökad inhemsk livsmedelsproduktion kommer vi inte kunna bygga en stark livsmedelsberedskap, säger Anna Karin Hatt.

Peter Kullgren avslutade presskonferensen med att uppmana alla svenskar till att köpa svenskt. Inte bara för kvaliteten skull utan också för beredskapens skull.

De tre viktigaste förslagen i utredningen enligt LRF:

• Samordning: Utredningen föreslår att Livsmedelsverket ska leda och samordna åtgärder inom livsmedelsberedskapen och att Jordbruksverket ska ansvara för beredskapslagring av insatsvaror och råvaror. 
• Statlig finansiering: Utredningen föreslår att kostnaderna för livsmedelsberedskapen ska belasta statsbudgeten. Ansvaret för försörjningstrygghet kan inte läggas över på näringslivet. Beredskap och lagring kostar och långtifrån alla jordbruksföretag har sådana ekonomiska resultat att det finns utrymme. Det är också tämligen olönsamt med extra beredskap under "normala" år.
• Mål för Sveriges livsmedelsberedskap; Hur vi bättre kan säkra upp tillgången till livsmedel och insatsvaror vid kriser och krig. Utredningen tar upp behovet av att upprätthålla den livsmedelsförsörjning som är nödvändig för befolkningens överlevnad, för att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och för att bidra till det militära försvarets förmåga, samt anger mål för detta.

Förslag som saknas i utredningen enligt LRF:

• Finansieringsfrågan är inte helt utklarad, men här väntas besked från regering och riksdag.
• Ansvarsfördelningen mellan näringslivet, myndigheter och kommuner ska utredas vidare, vilket gör att vi kan tappar tid.

LRF har tillsammans med Lantmännen, Arla och Hushållningssällskapet skrivit en debattartikel i samma tema. Läs den här.

Om utredningen en ny livsmedelsberedskap 
Fram till 2001 hade vi en statligt finansierad lagring av livsmedel och insatsvaror för livsmedelsproduktion, främst spannmål, drivmedel och gödning. Utredningen för en ny livsmedelsberedskap har analyserat dagens behov och föreslagit mål för att säkerställa tillgången på livsmedel och insatsvaror vid kriser och krig. Med tanke på det kommande svenska medlemskapet i Nato betonas behovet av en tydlig nationell samordning för att stärka landets beredskap ytterligare.