Ny rapport från LRF visar lantbrukets klimatpotential

Det finns en stor klimatpotential i det svenska lantbruket. Det visar beräkningar i LRF:s nya faktarapport ”Klimatåtgärder i lantbruket – mer mat och mindre utsläpp”. Rapporten lyfter ett antal olika klimatåtgärder där några av dem bedöms ha särskilt stor betydelse. Samtidigt som utsläppen kan minskas bör den svenska livsmedelsproduktionen öka.

Rapporten visar att lantbruket på ett betydande sätt kan bidra till att Sverige kan klara sina klimatmål. Sammantaget lyfts 19 olika åtgärder som totalt ger en klimateffekt på drygt 2 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2e) till år 2030 och 5 till 6 miljoner ton CO2e till år 2045, av jordbrukssektorns utsläpp på drygt 6 miljoner ton CO2e, eller 11 miljoner ton CO2e om jordbrukets utsläppsandel i markanvändningssektorn räknas in. I praktiken är emellertid potentialen större eftersom det i dagsläget saknas data för att kvantifiera ett antal ytterligare åtgärder.

– Utsläppen från jordbruket kan och bör inte helt raderas eftersom de är en naturlig del av de biologiska processer som behövs för att producera mat och viktiga ekosystemtjänster. Jordbruket bör öka den svenska livsmedelsproduktionen och kan samtidigt minska sina växthusgasutsläpp, säger LRF:s förbundsordförande Palle Borgström.

Kostnaderna kan inte täckas av lantbrukarna

De åtgärder som är mest betydelsefulla för att minska utsläppen är att öka kolinlagringen – i det ingår bland annat ökad vallodling och ökad odling av fång- och mellangrödor – att använda fodertillskott till idisslare för lägre metanavgång, fossilfria drivmedel och fossilfri mineralgödsel samt att producera mer biogas av stallgödsel. Gemensamt för åtgärderna är att kostnaderna inte kan täckas av lantbrukarna.

– Både staten och lantbruksföretagen har investerat stora belopp i miljöåtgärder inom jordbruket, vilket har haft en positiv inverkan på klimatet. Men nu krävs ännu fler insatser. Till exempel kommer det kosta fyra miljarder kronor som årligen krävs för att producera fossilfri mat, en summa som bara motsvarar en procent av vad vi i Sverige spenderar på mat och dryck varje år.

Det säger Palle Borgström och tillägger:

– Sveriges lantbrukare har arbetat med hållbarhetsfrågor i decennier, långt före miljöfrågorna började kallas för hållbarhetsfrågor. Vi vet att klimatsmart jordbruk både handlar om effektivisering och ett aktivt brukande av marken för att både lagra kol och värna om ekosystemtjänster som biologisk mångfald och öppna landskap.

Om rapporten

Rapporten är sammanställning av den nuvarande kunskapen om klimatåtgärder och förändring i jordbruket. Avsikten har varit att ge en bild av det nuvarande kunskapsläget av möjligheterna att minska utsläpp av växthusgaser i det svenska lantbruket och fortsatt producera högkvalitativa livsmedel i Sverige. Data för klimatberäkningarna i rapporten kommer från bland annat Jordbruksverket, Lantmännen och från LRF:s egna beräkningar. Rapporten utgår från de officiella beräkningarna av territoriella utsläpp av växthusgaser som Sverige årligen rapporterar. Samtliga utsläpp redovisas i enheten koldioxidekvivalenter (CO2e), oavsett om det handlar om koldioxid, lustgas eller metan. Detta görs för att kunna likställa dem trots att de har olika uppvärmande effekt. Det här är den första rapporten av sitt slag från LRF i Sverige, liknande studier har tidigare gjorts i både Danmark och Norge.

LRF:s förbundsordförande Palle Borgström utvecklar även resonemanget kring rapporten i ett blogginlägg: ”Vi behöver höja kunskapsnivån kring lantbruket i klimatdebatten”