Ny forskning om stöden i Jönköpings län

Forskare från Lunds universitet och SLU menar att gårdsstödet inte bidrar till lantbrukarens ekonomi på det sättet man först ser, eftersom det bland annat bidrar till högre arrendepriser. De föreslår en omarbetning av hur stödsystemet används för att på ett bättre sätt uppnå målen.

En ny studie från Lunds universitet och SLU visar att jordbrukspolitiken i skogsbygder, som i Jönköpings län, har potential att förbättras genom en mer effektiv omfördelning av jordbruksstöden. Studien föreslår att en bättre kombination av stöd kan leda till att de olika målen för jordbruket – såsom att stärka livsmedelsproduktionen, minska klimatpåverkan och främja biologisk mångfald – uppnås på ett mer sammanhängande sätt, utan att öka de totala kostnaderna.

Jönköpings län har stått i fokus för studien eftersom länet är representativt för jordbruk i skogsbygd, där naturbetesmarker är en viktig del. Naturbetesmark är avgörande för att bevara den biologiska mångfalden, vilket gör dessa områden särskilt intressanta ur ett miljöperspektiv. Forskarna använde en simuleringsmodell för att analysera de största jordbruksstöden i länet och deras bidrag till att uppfylla olika politiska mål.

Studien tar upp att EUs gemensamma jordbrukspolitik har blivit alltmer komplex, med fler mål än tidigare. Nu handlar det inte bara om att stödja jordbrukarnas inkomster och livsmedelsproduktion, utan också om att samtidigt främja klimatvänligt jordbruk och skydda den biologiska mångfalden. Att balansera dessa ibland motstridiga mål med hjälp av de nuvarande jordbruksstöden har visat sig vara en utmaning.

Forskarna visar att förändringar i hur jordbruksstöden fördelas påverkar jordbrukets struktur i skogsbygder, vilket i sin tur påverkar djurhållning och markanvändning. Dessa förändringar kan ha både positiva och negativa effekter på de olika målen för jordbrukspolitiken.

Ett exempel de lyfter fram i studien är nötkreatursstödet, som visserligen leder till fler nötkreatur och ökad betesmark, men som forskarna menar också orsakar höga utsläpp av växthusgaser, särskilt metan. Samtidigt bidrar detta stöd relativt lite till att bevara naturbetesmarker, vilket är avgörande för att skydda den biologiska mångfalden. Å andra sidan visade det sig att kompensationsstödet, som ges till jordbruk i områden med sämre naturliga förutsättningar som i Jönköpings län, ger ett bredare bidrag till alla målen. Dessutom så forskarna i sin studie att naturbetesmarkstödet verkar vara det mest effektiva för att bevara just naturbetesmark.

Något som förvånade forskarna var att gårdsstödet, som är det största stödet i området, har relativt liten effekt på de flesta mål, inklusive jordbrukarnas inkomster, som annars är huvudsyftet med stödet. Forskarna menar att detta delvis beror på att stödet bidrar till högre arrendepriser och att det är kopplat till vissa skötselkostnader, vilket minskar dess effektivitet över tid.

Forskarna föreslår att genom att justera hur de olika stöden fördelas kan man bättre uppnå jordbrukspolitikens mål. Detta kan göras utan att öka den totala budgeten, genom att bättre anpassa stöden till de specifika behoven i skogsbygder.

Studien genomfördes av AgriFood Economics Centre, ett samarbete mellan SLU och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Forskarna hoppas att deras resultat kan belysa hur jordbrukspolitiken kan förbättras och göras mer kostnadseffektiv, samtidigt som den bidrar till både miljömål och ekonomisk trygghet för lantbrukare.

För Jönköpings län, där totalt 718 miljoner kronor i jordbruksstöd betalades ut 2022, var de studerade stöden – gårdsstöd, nötkreatursstöd, kompensationsstöd och naturbetesmarkstöd – avgörande. Gårdsstödet utgjorde 39 procent av den totala budgeten, medan kompensationsstödet och naturbetesmarkstödet tillsammans stod för 31 procent.

Sammanfattningsvis betonar studien att med en omfördelning av befintliga stödmedel skulle jordbruket i skogsbygder som Jönköpings län kunna bli både mer hållbart och lönsamt, med positiva effekter för både klimatet, den biologiska mångfalden och lantbrukarnas ekonomi.