Nu krävs beslut om beredskapslager för lantbruket

Svenskt lantbruk är sårbart utan insatsvaror. Det vet de flesta som driver en gård. Nu har Jordbruksverket lämnat över sitt förslag till regeringen om hur beredskapslager för både spannmål och insatsvaror ska byggas upp och LRF vill se snabba beslut.

– Det är bra att Jordbruksverket nu är färdig med sitt förslag och att de nu föreslår en modell för beredskapslagringen konkret ska ske och fördelas över Sverige. Nu är det viktigt att regeringen så snart som möjligt fattar beslut om förslagen, så att vi kan komma i gång och börja bygga upp lagren så snart som möjlig, säger Anna Karin Hatt, vd och koncernchef på LRF.

Tanken är att det ska finnas lager av sådant som behövs för att hålla lantbruket i gång – som spannmål, gödsel, utsäde, växtskydd och foder. Men att få allt på plats kommer ta tid. Enligt Jordbruksverket handlar det om 5 till 10 år.

I förslaget lyfts särskilt norra Sverige, där produktionen av spannmål är låg och beroendet av transporter från söder är stort. Samtidigt är området viktigt både för Sveriges och Natos försvar.

– Det är positivt att särskilda åtgärder vidtas i norra Sverige för att säkerställa att det finns nödvändiga livsmedel även i våra fyra nordligaste län, där produktionen av spannmål är låg, i tid av kris eller krig. Norrlands robusthet är en säkerhetsfråga som såväl Försvarsmaktens behov som livsmedelsförsörjningen i resten av landet, eftersom det i norra Sverige finns goda förutsättningar att producera både mjölk och kött, säger Anna Karin Hatt.

Myndighetens förslag bygger på att staten tecknar avtal med företag som lagrar och omsätter varor löpande men med kravet att en viss mängd alltid ska finnas tillgänglig. I norr föreslås i stället att staten själv ansvarar för lagren och kan hyra eller bygga nya lagerlokaler.

En sak som också lyfts i rapporten är att insatsvarulagringen i första hand föreslås riktas till spannmålsproduktion samt produktion av mjölk, nöt- och lammkött, då dessa bedöms som mindre sårbara. Här vill LRF påminna om att alla produktionsgrenar har sina egna sårbarheter och att vi inte vet vilken typ av kris som väntar. Produktionen av gris, fjäderfäkött och ägg kan spela en viktig roll för Sverige i ett värsta tänkbara läge.

Bakgrunden är att beroendet av importerade insatsvaror blivit allt mer kännbart.

– Det allvarliga omvärldsläget har satt ljuset på sårbarheterna i vår livsmedelskedja, särskilt de kritiska beroendena av importerade insatsvaror som kan leda till stora konsekvenser, om en eller flera handelsvägar bryts eller blockeras. Vi behöver så fort som möjligt bygga bort och kraftigt minska dessa sårbarheter, säger Anna Karin Hatt.

Nu handlar det om att regeringen ska agera.

– För att beredskapslagringen ska bli verklighet så snart som möjligt krävs skyndsamma och välgrundade beslut om hur länge lagren ska räcka, vilka de finansiella ramarna är och beslut om mandat till myndigheterna att göra inköpen. Så snart de politiska besluten är fattade står de aktörer som kan bidra till lagringen redo, säger Anna Karin Hatt.