Mjölknäringen i fokus när IED och Eus nya djurskyddslag förhandlas

Djurskyddslagstiftning och industriutsläppsdirektivet är två frågor som det jobbas intensivt med i EU just nu. Alexandra Jeremiasson näringspolitisk analytiker, leder LRFs expertgrupp för djurskyddslagstiftning och Anna Ek som följer IED-förhandlingarna, berättar hur det går och hur besluten kan påverka den svenska mjölkproduktionen.

Alexandra Jeremiasson, det pågår sedan en tid tillbaka ett intensivt arbete med EU:s nya djurskyddslag. I det förslag som läckt ut på förhand föreslås bland annat att besättningar över 50 mjölkkor ska hållas frigående, förändrade utrymmeskrav och nya regler vid transporter. När räknar du med att kommissionen presenterar ett skarpt förslag?

- Det råder en hel del oklarheter på den punkten just nu. Från början var det tänkt att kommissionen skulle presentera sitt förslag i slutet av september. Nu har det skjutits upp på obestämd tid. Det anges till exempel inget om djurskyddspaketet i kommissionens arbetsprogram för 2024. Från svensk sida driver vi på för att få klara besked. Dessutom är det bra för vår egen konkurrenskraft om resten av Europa höjer sitt djurskydd.

Kommer någon del i djurskyddspaketet att föreslås separat?

- Ja, förordningen om transporter presenteras i början av december. I den läckta konsekvensanalysen finns det krav på ökade ytor i transporterna, regler för temperaturer och transporttider samt en minimiålder på fem veckor och en minsta vikt om 50 kg för kalvar. Hur de slutliga förslagen ser ut återstår att se.

Finns det någon omställningstid i förslagen, exempelvis när det kommer till förbud mot uppbundna besättningar, och kommer det finnas möjlighet till ekonomiska stöd?

- Från kommissionens sida har man tidigare meddelat att det både behövs rimliga övergångstider och stöd via CAP för att lantbrukarna ska klara övergången till nya och tuffare regler. Samtidigt är stora delar av CAP redan uppbundet och vi vet heller inget om hur länder som redan eller delvis uppfyller kraven kommer att kompenseras. Det finns inga garantier för någon form av omställningsstöd eller ersättning, utifrån det vi vet idag, vilket gör det till en mycket prioriterad fråga för LRF och något vi jobbar intensivt med.

Anna Ek, förhandlingarna om industriutsläppsdirektivet, IED, fortskrider. Det finns tre olika förhandlingspositioner som berör nötkreatur och att likställa viktig livsmedelsproduktion med exempelvis gruvor och industrier: parlamentet som inte vill inkludera nötkreatur i direktivet, rådet som vill se ett tröskelvärde på 350 djurenheter och kommissionen som föreslår 150 som lägst.

Vad händer just nu i frågan?

Industriutsläppsdirektivet befinner sig just nu i trialog-förhandlingar mellan EU-kommissionen, Ministerrådet och Europaparlamentet. Hittills har inga av de lantbruksrelaterade delarna av förslaget hanterats, de ska diskuteras först vid ett möte i slutet av november.

Varför väntar man med de lantbruksrelaterade delarna?

En strategi som ofta används under den här typen av förhandlingar är att lämna de kontroversiella ämnena till sist, för att kunna visa på de områden där man redan enats. Att man väntar med lantbruksdelarna kan peka mot att det kommer vara en svår diskussion.

Vem är den starkaste parten i denna typ av förhandlingar?

Även om trialoger ofta hänvisas till som en förhandling mellan de tre institutionerna, är det de facto ministerrådet och Europaparlamentet som ska sluta en politisk överenskommelse. Detta eftersom ministerrådet och Europaparlamentet är de institutioner som har beslutanderätt, medan EU-kommissionen i den här fasen av lagstiftningsprocessen ska ha en mer rådgivande och medlande roll.

Det innebär i sin tur att det är ministerrådet och Europaparlamentet som man ska hålla koll på. Vem som är den starkaste parten är svårt att avgöra, men man brukar generellt säga att det är högre press på ministerrådet att hitta en bra kompromiss eftersom de kommer behöva implementera reglerna i sina hemländer.

Ska vi räkna med att det blir en kompromiss?

Om man ser till hela Industriutsläppsdirektivet, kommer den politiska överenskommelsen mellan ministerrådet och Europaparlamentet definitivt vara en kompromiss. Vad gäller de delar som berör lantbrukssektorn är utfallet mer osäkert. I dagsläget är positionerna från ministerrådet och Europaparlamentet så långt från varandra, att jag skulle gissa att utfallet beror på vad de är beredda att ”kohandla” med. Förhoppningsvis landar vi någonstans mitt emellan de olika förslagen, vilket i så fall innebär att majoriteten av svenska mjölkbönder inte påverkas.