Mjölkbonden Peter fick medalj av Kronprinsessan Victoria
2024-04-16
Måndagen den 15 april var det mjölkfest på Kungliga Slottet i Stockholm. Sveriges mjölkföretagare, som har levererat mjölk av högsta kvalitet i 23 år, tog emot LRF Mjölks guldmedalj ur Kronprinsessan Victorias hand. Från Västernorrland var det Peter Edholm, Salberg Nordingrå utanför Kramfors som fick en medalj.
Årets 23 medaljörer är utspridda över hela landet, från Boden i norr till skånska Degeberga. Storleken på gårdarna skiljer sig också åt, från den största gården med 200 kor, ned 14 kor. Men det som förenar mjölkbönderna är varken geografi eller storlek, utan den fantastiska kvalité på mjölk som levererats år ut och år in - i hela 23 år.
Måndagen den 15 april uppmärksammades dessa bönder genom att bjudas in till det Kungliga Slottet. Där delade Kronprinsessan Victoria ut LRF Mjölks hedersamma pris. Peter Edholm, Salberg Nordingrå utanför Kramfors var en av bönderna som tilldelades en medalj.
– Visst är det kul med guldmedaljen. Kvaliteten har alltid varit viktig för mig och det är hedrande att få en utmärkelse för den. Hade jag börjat skicka in papperna i tid hade det gått ännu fortare, men jag är glad att nu ha klarat av den, säger Peter Edholm.
De först åren behövde man själv skicka in kvalitetsbevisen och det blev aldrig av på gården i Salberg. Men sedan det registrerades automatiskt har åren tickat på och nu blev det en guldmedalj. Peter Edholm började jobba på föräldragården för runt 40 år sedan, efter att ha arbetat på andra gårdar som avbytare. Han sköter verksamheten med hjälp av två anställda i olika tjänstgöringsgrad och under åren har han ständigt utvecklat verksamheten.
– Jag har gått från 20 kor till 75. Sedan 2006 har jag lösdriftsstall och ekologisk produktion och för två år sedan satte jag in en mjölkningsrobot. Nästa projekt är solceller. Jag behöver återkommande kickar och vill utveckla gården utan att skaffa för många kor, säger han.
Teknik och modernisering underlättar
Med medarbetarna blev livet friare och jobbet ännu roligare. Tillsammans arbetar de för att förbättra kvalitet och resultat och Peter Edholm har inte brist på idéer.
– Det finns så mycket man kan göra. Man kan jobba med klimatåtgärder, biobränsle, solpaneler och skapa nya betesmarker. Många delar ingår i en mjölkgård.
Teknik och modernisering har underlättat arbete och tillvaro, både för människor och kor, säger Peter Edholm.
– Jag har hunnit bli pensionär men roboten gör det enklare att jobba vidare. Korna går själv till mjölkning och trivs med att kunna gå fritt i sin miljö. De kan knappt få ett bättre liv i ett djurstall. Datorn ger oss också bra analyser, men tekniken kan aldrig ersätta den mänskliga närvaron hos djuren.
Ska mjölken bli av högsta kvalitet måste korna må bra, förklarar han. På gården jobbar man aktivt med avel och förebyggande djurhälsa. Antibiotika används mycket sällan och flera kor har blivit riktigt gamla.
– Vi har avlat på hållbara kor och prioriterat hälsa och trevligt lynne framför den största mjölkmängden. Roboten gör att korna i snitt mjölkas tre gånger per dag, så juvren belastas mindre. Vår äldsta trotjänare blev 16 år och nu har vi en ko som är 11år. Det är roligt när de hänger med så länge, säger han.
KRAV-certifierad ekomjölk
Kraven på guldmedaljsmjölk är extra höga. Dessutom behöver gården leva upp till ytterligare regler eftersom den levererar KRAV-certifierad ekomjölk. Men Peter Edholm tycker att det är värt det.
– Redan på tidigt 1990-tal lade jag om växtodlingen och under hela min bondekarriär har jag velat bespruta så lite som möjligt. Grödor som ärter och klöver fixerar kväve och tack vare korna har jag bra tillgång på naturlig gödsel. Det här sättet att bedriva lantbruk känns rätt i hjärtat.
Han är stolt över sin produktion och överhuvudtaget över att jobba med livsmedel. Han tror att fler har fått upp ögonen för betydelsen av en svensk matproduktion, men det är fortfarande en bit kvar mellan tanke och handling.
– Folk pratar om beredskap men i butiken tänker man kanske inte så långt. Det vore också bra om politiken stimulerade till mer svensk produktion. Inte bara på stora enheter, då blir det sårbart om det kommer in smitta. Ska vi trygga maten behövs många gårdar över hela landet och i storlekar som passar förutsättningarna.
Folk måste vara villiga att betala för de öppna vyerna och ett levande landskap
Mjölkgårdarna är också viktiga för landskapsbilden, påpekar Peter Edholm. Den betyder mycket, inte minst i hans trakter.
– Här vid Höga kusten är det inte svårt att motivera varför vi ska bevara ett levande landskap. Jag får cred för mina betande djur. Men ska vi ha kvar de här vyerna krävs det ju att folk är villiga att betala för produkterna och arbetet bakom. Annars kan vi inte ha djuren kvar.
Peter Edholm tycker att det är viktigt att skapa förståelse för lantbruket och han skriver om gården på sin Facebooksida. På våren brukar han ha små informella kosläpp för grannar och bekanta och under pandemin tog de till ett annorlunda grepp för att ge folk en inblick.
– Min grabb kom på idén att sätta en actionkamera i pannan på en av våra kor. Det var många som tyckte att det var roligt att få en glimt av kosläppet ur en kos perspektiv!
När det gäller framtiden och gården tar han ett år i sänder.
– Tekniken gör som sagt att här är förhållandevis lättjobbat och jag har ingen brådska med att sluta. Jag bryr mig så mycket om gården och korna, att det viktigaste är att det är rätt personer som vill köpa. Då kan jag släppa på en gång, avslutar Peter Edholm.
