Miljardtals liter orenat avloppsvatten utsläppt av västsvenska reningsverk  

Pontus Widell, 2024
Stora mängder avloppsvatten rinner rätt ut i västsvenska vattendrag. Foto: Pontus Widell.

Samtidigt som de västsvenska kommunerna ställer hårda krav på lantbrukare och deras gödselhantering släppte flera kommuners egna reningsverk ut miljardtals liter orenat avloppsvatten under 2023. Detta visar en sammanställning Lantbrukarnas Riksförbund gjort med material från de halländska kommunernas miljörapporter.  

Lantbruket och gödsel utmålas ofta som syndabock för otjänligt badvatten, övergödning av vattendrag och dålig vattenstatus i allmänhet. Som ett resultat har kommunerna runtom i landet under flera år vridit åt villkoren för lantbrukare som måste förhålla sig till ett mycket hårt reglemente om när, hur och var gödsel får spridas – inklusive efterföljande dokumentation. Men samtidigt som kommunerna ställer hårda krav på sina lantbrukare visar en sammanställning Lantbrukarnas Riksförbund gjort med material från de halländska kommunernas miljörapporter från 2023 att deras reningsverk samma år släppte ut över 1,8 miljarder liter orenat avloppsvatten i sjöar och vattendrag. Bara i Falkenberg släpptes, under 2023, hela 618 819 000 liter orenat avloppsvatten ut. En mängd som motsvarar ungefär 3 miljoner normalstora badkar. Vid genomgång av slumpvis utvalda miljörapporter från kommuner i Västra Götaland och Värmland tyder inget på att kommunerna där skiljer sig från de halländska, utan släpper även de ut stora mängder avloppsvatten.  

Bräddningar i samband med regn 

Utsläppen har främst skett i samband med så kallade bräddningar, alltså tillfälliga utsläpp av avloppsvatten som görs när ett ledningsnät eller ett reningsverk blir överbelastat. Bräddningarna motiveras ofta med att stora mängder dagvatten kommer in i systemet på grund av regn och att avloppsvattnet därmed blir utspätt. Men enligt miljöbalken är det tveksamt om ovidkommande vatten i form av dagvatten ska få äventyra reningsverkens uppdrag att kunna ta hand om avloppsvatten i full utsträckning. Och även om regnvattnet visserligen späder avloppsvattnet resulterar bräddningarna sammantaget i att mycket stora mängder ren avföring släpps ut. Om avloppsvattnet skulle vara utspätt till en grad där endast 2% är koncentrerat avloppsvatten skulle det innebära att över 100 liter koncentrerat avloppsvatten per halländsk invånare släpptes ut under 2023. I tillägg är det ovidkommande dagvattnet som späder ut avföringen sällan heller fritt från näring. Tvärtom brukar dagvatten från hårdgjorda ytor innehålla stora mängder näring efter en period utan regn, vilket även bekräftas av reningsverkens miljörapporter.  

Gemensamt ansvar 

Krister Stenberg, styrelseledamot i LRF Halland är noga med att påpeka att det handlar om att gemensamt ta ansvar och efterlyser en helhetsbedömning med mer rimlighet i vilka krav som ställs samt var de riktas.  

– Jag tycker det är viktigt att poängtera att detta handlar om att ta ansvar gemensamt, inte om att lantbruket ska fråntas ansvar. Tillgången på rent vatten är extremt viktigt för lantbruket och de flesta bönderna håller nog med om att det bör ställas krav på gödselhantering. De flesta lantbrukare försöker till och med, utöver kraven som ställs, och på eget initiativ minska näringsläckage med hjälp av GPS-teknik, N-sensorer och andra lösningar som möjliggör att man kan anpassar gödselmängden efter grödans behov. Det vi efterfrågar är att alla som påverkar vattenkvalitén ska dra sitt strå till stacken. Detta är ju en fråga som är av intresse för hela samhället och som påverkar företagare i flera olika branscher. Då är det inte rimligt att tillsynsmyndigheten ställer hårda krav på vissa branscher medan andra tillåts släppa ut helt orenat vatten i enorma mängder, säger Krister.  

En påverkansmöjlighet  

I kommuner som sätter hård press på lantbruket med anledning av dess miljöpåverkan finns en möjlighet för kommungrupperna att använda kommunens miljörapport som underlag för argumentation och dialog. Kommunernas miljörapporter är offentlig handling och redovisar exakt hur mycket reningsverken bräddat och renat.

Vill du ha hjälp att tolka och tyda miljörapporten i din egen kommun samt få tips på hur du kan använda statistiken i kommungruppens näringspolitiska arbete kan du kontakta Kajsa Edbom, regionalt sakkunnig, på kajsa.edbom@lrf.se eller 079-0660807 


Så mycket har de halländska kommunerna bräddat
under 2023 

Varberg: 509 741 000 liter – motsvarande cirka 203 olympiska simbassänger eller 2,5 miljoner normalstora badkar 

Kungsbacka: 493 700 000 liter – motsvarande cirka 197 olympiska simbassänger eller 2,4 miljoner normalstora badkar 

Hylte: 75 666 000 liter – motsvarande cirka 30 olympiska simbassänger eller 378 000 normalstora badkar 

Falkenberg: 618 819 000 liter – motsvarande cirka 247 olympiska simbassänger eller 3 miljoner normalstora badkar 

Halmstad: 88 563 000 liter – motsvarande cirka 35 olympiska simbassänger eller 440 000 normalstora badkar 

Laholm: 101 136 000 liter – motsvarande cirka 40 olympiska simbassänger eller 500 000 normalstora badkar
 

Totalt: 1 887 625 000 liter – motsvarande 755 olympiska simbassänger eller 9,4 miljoner badkar. 
 

*En olympisk simbassäng rymmer 2 500 000 liter och ett normalstort badkar rymmer cirka 200 liter. 


Pontus Widell
regional kommunikatör LRF Väst
pontus.widell@lrf.se  
010-184 26 28