Mer, fler och olika - var årets tema på LRF Jämtlands regionstämma
2025-03-27
Årets tema för LRF Jämtlands regionstämma i Östersund var ”Mer, fler och olika”. Nils Björid från Slandrom, blev vald till ny regionordföranden och ytterligare två nya ledamöter klev in i styrelsen. Stämman antog även ett uttalande till allmänhet, politiker och myndigheter som handlade om att gruvbrytning i alunskiffer är ett hot mot Sveriges livsmedelsförsörjning.
LRF Jämtlands regionstämma 2025 hölls på Furuparken i Östersund den 27 mars där 45 fullmäktige deltog. Lars Ahlin, numera ordförande emerita, inledde stämman genom att reflektera över sin tid som ordförande i LRF Jämtland.
– Man kan säga att under min tid som ordförande i LRF så har vi genomgått många kriser. 2018 kom torkan och sedan drabbades norra Sverige av skogsbränder. Det blev kris och sedan krig i Europa. Vi har parallellt med detta arbetat med omorganiseringen. Vi har genomgått en tung process. Men vi har gjort ett fantastiskt jobb och rustat oss inför framtiden. Nu behöver vi till exempel inte längre propagera för att vi behöver mat på bordet. Nu är det ett faktum, sade Lars.
Han lyfte även det fantastiska omsorgsarbete som LRF genomfört under åren samt att vi har positionerat det gröna näringslivet som ett av det största prioriteringarna i länet. Vi är numera den största viktigaste näringen. Lars lyfte även Jämtlandsmodellen som en av alla framgångar under åren. Där man krokat arm med myndigheter som Länsstyrelsen. Där aktivt brukande av skog av känsligare natur ska genomföras med stöd från ansvariga myndigheter.
– Vi vill skydda det som är känsligt och bruka det som ska brukas. Det är nyckeln till hur vi ska arbeta framåt. Vi ska bruka vår skog och mark men vi ska såklart göra det med hänsyn. Man kan konstatera att det har hänt mycket under åren. Men vi kommer behöver mer av allt och lite till, avslutade Lars.
Hans Ramel gästade stämman
Regionstämman gästades av Hans Ramel från LRF Riksförbundsstyrelse, som inledde med att prata om självförsörjning, beredskap, de stigande matpriserna och det norrländska jord- och skogsbrukets stora potential för Sveriges beredskap.
– Vi lever i en föränderlig tid med klimatförändringar och globala kriser. Sverige diskuterar självförsörjning och beredskap, och hur norra Sverige kan få en viktig roll i framtidens livsmedels- och energiproduktion, sade Hans.
Hans betonade även vikten av en stark ägande- och brukanderätt.
– Stark ägande- och brukanderätt är grunden för att vi kan investera i våra näringar långsiktigt. Det är vi som vet hur skogen och marken ska skötas. På LRF har vi arbetat och kämpat för en grundlagsskyddad ersättning om skogen inte kan brukas och det är en fråga som LRF kommer fortsätta arbeta med. När det kommer till gruvdrift så ser vi behovet av mineraler och metaller, men jordbruket med den livsnödvändiga livsmedelsproduktionen ska inte riskeras på kuppen, sa Hans.
Sammanfattningsvis betonade Hans vikten av att lönsamhet är grunden till framtidstro inom branschen och att vi behöver få in fler unga i branschen.
– Vi ska inte vara naiva. Vi ska absolut inte låta någon köra över oss eller marginalisera oss. Men viljans kraft är stark, särskilt när det gäller landsbygdsfolk. Så om vi tillsammans lyfter blicken från alla vardagens irritationer och frågar oss – hur vill jag att framtiden ska vara för jämtländskt jord- och skogsbruk och sen jobbar för det, så ska ni se att det blir så, sade Hans.
Hur kan vi bli fler och producera mer
Det arrangerades en dialogpanel på temat ”Hur vi kan bli fler och producera mer” mellan de fyra företagarna Johanna Nord, nötköttsproducent i Offerdal, Anton Nyh, mjölkproducent i Trångsviken, Liw Pålsson, mjölkproducent i Hammerdal och Arvid Hultin, lammproducent i Häggenås. Moderator för samtalet var Marie Sjölin, landsbygdsutvecklingschef på Torsta som började med att ställa frågor om hur investeringsmöjligheterna ser ut för dagens lantbruk.
– Det var inte så enkelt att investera i vår gård som vi hade tänkt oss. Man måste kalkylera i förhållande till investering och det finns tyvärr inga lånegarantier från bankerna, berättade Liw Pålsson som i framtiden vill kunna behålla sin personalstab och utöka och bygga bättre för sina mjölkkor i verksamheten.
Samtalet fortsatte om beredskap kopplat till livsmedelsförsörjning. Idag är det inte alltid självklart att en livsmedelsproducent får vara kvar på gården vid händelse av krig. Det var något som Anton Nyh kunde intyga.
– Vid händelse av krig i Sverige så skulle jag bli krigsplacerad någonstans. Det betyder att jag inte kommer kunna göra lika mycket nytta som flygmekaniker, som hemma på min gård som livsmedelsproducent, sa Anton Nyh som i framtiden skulle vilja dubbla sin besättning med mjölkkor.
Något som också problematiserar Sveriges livsmedelsförsörjning är att lammproduktionen inte klassas som en produktionsgren. Vilket lammproducenten Arvid Hultin kan intyga.
– För att underlätta för oss lammproducenter skulle lammproduktionen behöva klassas som mer än enbart en hobby. Lammnäringen är en underskattad produktiongren som producerar fler lamm än vad en ko producerar kalvar i förhållande till tid. Detta gör att det tyvärr inte är lika lönsamt med lammproduktion idag som det borde vara, sade Arvid som ändå ser ljust på sin produktionsgren eftersom det finns stora marknadsandelar att få.
Även självhushållning kan bidra till att öka Sveriges självförsörjningsgrad.
– Idag är normen att man ska ha stora besättningar. Jag tror det är viktigt att vi får fler gårdar med färre djur. Idag är det tyvärr en utmaning om man vill starta upp en liten gård med få djur. Det är inte lika lätt att få medel. Men där borde vi kunna hjälpas åt lantbrukare emellan, sa Johanna Nord som också ser ljust på framtiden.
Hela sju motioner behandlades
Sammanlagt behandlades sju motioner på stämman, varav de två sista var av liknande karaktär och behandlades därför tillsammans. Årets inkomna motioner handlade om utformning av gång- och cykelvägar, beredskap för energi vid kris, brytning av mineral i alunskiffer, möjligheten att söka stöd på avlägset belägen jordbruksmark, juridisk hjälp, nyansera klimatdebatten och felaktiga beräkningsgrunder som lägger ned branschen. Stämman beslutade att skicka fyra motioner i dess anda till Riksförbundsstämman.
Läs mer om motionerna och motionshanteringen här.
Stämman antog ett uttalande
LRF Jämtlands regionstämma antog även ett viktigt uttalande riktat till allmänheten om de allvarliga konsekvenser som gruvbrytning i alunskiffer riskerar att föra med sig för mark, vatten och de gröna näringarna. Stämman vill även rikta en skarp uppmaning till politiker och myndigheter att ta sitt ansvar och sätta stopp för en exploatering som hotar livsmiljön och den framtida livsmedelsförsörjningen. ”Vatten är vår viktigaste resurs – utan tillgång till rent vatten står vår livsmedelsproduktion stilla. Gruvbrytning i alunskiffer är ett hot mot detta”, menade stämman.
Läs hela stämmouttalandet i sin helhet här.
Nils Björid valdes till ny ordförande
Nils Björid från Slandrom valdes in som ny regionordförande på ett år. Nils efterträder Lars Ahlin, Åkeräng som avsagt sig alla styrelseuppdrag.
– Som ny ordförande för LRF Jämtland ser jag fram emot att få forma vårt arbete regionalt tillsammans med den nya organisationen, den övriga styrelsen samt personalen. Att sammanlänka vår operativa verksamhet med vår strategiska och få ett samspel däremellan är prioriteten just nu. Detta för att vi ska kunna bygga ett starkt LRF med starka kommunavdelningar som har ett starkt stöd från organisationen och som känner ett tydligt mandat att driva lokalt påverkansarbete, sa Nils om sitt nya förtroende.
Två nya ledamöter
Fredrik Eliasson från Mörsil och Marie Sjölin från Östersund valdes in som nya ledamöter i LRF Jämtlands regionstyrelse.
– Det känns väldigt inspirerande att få engagera sig i frågor som ligger mig varmt om hjärtat, både i vår nybildade kommunavdelning. Men också i den roll och med den plattform som en plats i regionstyrelsen ger, säger Fredrik.
– Det känns både kul och spännande att komma tillbaka i en annan roll, säger Marie som tidigare arbetat som företags- och verksamhetsutvecklare för LRF Jämtland/Mittnorrland.
Lär känna Fredrik och Marie här.
Ellika Nilsson, Ljusnedal hade avsagt sig omval som ledamot i styrelsen. Regionstyrelsens övriga ledamöter Emelie Olsson, Frostviken och Richard Åström valdes om på två år. Övriga med ett år kvar i styrelsen är Nils Björid, Frösön, Malin Karlsson, Ås och Johan Vikström, Gällö.
Tack Lars, för din tid i styrelsen
Lars Ahlin som suttit i styrelsen sedan 2018 avtackades för sin tid och sitt engagemang för LRF Jämtland. Det var många som avtackade Lars för hans tid i styrelsen. Bland annat gästtalaren Hans Ramel.
– My brother from another mother. Vi har tyckt lika och vi har tyckt olika. Du har vart ett stöd för mig. Jag säger inte hejdå jag säger på återseende och tack, sade Hans.
– Om ni minns vad Lars sa, så stämmer allt. Det har varit en glädje att lyssna på dig på stämmorna. Och det ni har förväntat er av Lars det har han gjort för er, sa Gunilla Kjellsson, LRF Västernorrlands ordförande.
– Jag har inte dåligt samvete för att jag drog in dig i styrelsen. Men det jag har dåligt samvete för är att jag sa att det var lugnt när du klev in i styrelsen 2018 strax innan torkan, sa Håkan Nilsson som satt som ordförande i LRF Jämtlands styrelse innan Lars.
– Vi har verkligen uppskattat ditt engagemang i styrelsen och de arbete du gjort. Du har hanterat omfattande förändringar i organisationen med bravur. Att genomgå sådana förändringar med den insats du gjort har vart fantastiskt attse. Att ta vid efter dig känns tryggt, vi önskar dig all lycka till Lars, sa Nils Björid, LRF Jämtlands nya ordförande.
Ung växtkraft 2025
Under stämman delades även priset Ung Växtkraft ut. I år gick utmärkelsen till Arvid Hultin, fårbonde på Fåritaget i Norderåsen. Arvid har tillsammans med sin familj på kort tid förvandlat en mjölkgård till en framgångsrik fårgård med 220 tackor och 65 hektar åker- och betesmark. Hans förmåga att planera långsiktigt och hållbart i kombination med genomtänkta investeringar för framtiden har möjliggjort en satsning utan att äventyra gårdens ekonomiska stabilitet. Arvids engagemang och starka framtidstro syns i den innovativa omställningen som gården har genomgått, där trivsam boendemiljö, livskvalitet och arbetsmiljö går hand i hand. För sin inspirerande entreprenörsanda är Arvid en mycket värdig mottagare av priset Årets Ung Växtkraft 2024. Han är ett föredöme för unga lantbrukare och visar att med rätt inställning och stöd kan man skapa en hållbar och framgångsrik verksamhet.
Årets Ung Växtkraft delas ut av LRF Ungdomen Jämtland tillsammans med Länsförsäkringar Jämtland med en prispott på 10 000 kronor.
Årets lokalavdelning
Årets lokalavdelning för 2024 års verksamhet inom LRF Jämtland tilldelades Brunflo- Marieby lokalavdelning. Avdelningens verksamhet sticker ut på ett imponerande sätt. De erbjuder en verksamhet för alla oavsett ålder, kön eller bakgrund. Liksom tidigare år är det inte mängden aktiviteter utan även bredden av aktiviteter som lever upp till kriterierna om att årets lokalavdelning är ett ”LRF för alla”. Lokalavdelningen arbetar aktivt med att synliggöra betydelsen av jord- och skogsbruket i en kommun som har starka tillväxtambitioner. Under 2024 har avdelningen genomfört följande aktiviteter; information om EU-stöd, majbrasa, skördemarknad, “Höstmys längs Opevägen” - där företagarna och föreningarna längs landsvägen hade öppet hus och att året avslutades med ett traditionellt julfika för medlemmarna. Det är roligt, enkelt och meningsfullt att vara med i LRF. Brunflo-Marieby lokalavdelning är därför en värdig mottagare av priset som årets lokalavdelning i Jämtland.
Silvernålen
Enligt tradition delades årets Silvernålar ut under regionstämman. Silvernålen är LRFs hedersutmärkelse som delas ut till engagerade förtroendevalda eller tjänstemän som lagt ett gediget arbete inom LRF och/eller föreningarna och därigenom gagnat jord- och skogsbrukets utveckling. I år tilldelades Silvernålen Håkan Nilsson, Ås.
Motiveringen löd följande; Det är med stor glädje vi tilldelar Håkan Nilsson LRF:s Silvernål för hans insatser inom vår organisation. Håkans arbete präglas av ett engagemang för att göra skillnad för lantbruket och landsbygden. Sedan han först registrerades som förtroendevald år 1987 har Håkan arbetat för att lyfta våra frågor och synliggöra lantbrukets värden, både lokalt och regionalt och bidragit till att ge vår näring en starkare röst. Håkan är en värdig mottagare av LRF:s Silvernål för det arbete han gjort – och en uppmuntran till att fortsätta detta viktiga arbete.
