Mätta magar är grunden för fred

Hela grunden för både NATO och EU är fredsbevarande. Den gemensamma jordbrukspolitiken fick tidigt en särställning i EU just eftersom tillgång till mat är helt avgörande för att bevara fred. Även NATO har tagit fast på detta och ställer krav på att medlemsländerna ska ha motståndskraftiga system för livsmedelsförsörjning. I Sverige producerar vi idag endast omkring hälften av den mat vi äter, och den produktionen är dessutom starkt beroende av importerade insatsvaror. Vad ska vi äta vid en kris eller i värsta fall ett krig?

Samhället, Sverige, EU och hela världen behöver intensifiera sin klimatanpassning för att motverka och möta klimatförändringar, och jordbruket är inget undantag. I LRFs nyligen framtagna rapport Jordbrukets Gröna Omställning listar vi en rad åtgärder som vi behöver ta oss an. Kunskapen finns och viljan likaså, men det behövs finansiering. Jordbruket är inte ett särintresse för den krympande minoritet av Sveriges befolkning som arbetar med det, det är en överlevnadsfråga för hela samhället - mat kan ingen av oss vara utan. Vi producerar mat för er överlevnad och bidrar därmed dessutom med flera miljönyttor såsom kolinlagring och ekosystemtjänster. Faktum är att ingen annan näring är så avgörande för Sveriges möjligheter att må miljökvalitetsmålen: hela sju av sexton mål är starkt sammankopplade med jordbruket. Ett jordbruk som brottas med en allt tyngre regelbörda för varje år. Ett jordbruk med krympande marginaler. Ett jordbruk där yrkeskåren blir äldre för varje år som går och där det i många fall inte finns någon som vill eller kan ta över produktionen. Långt över en tredjedel av jordbruksföretagarna i Sverige har passerat 65 år visar Jordbruksverkets statistik för 2023 och andelen ökar. Vem ska producera maten i framtiden? Vi måste skapa förutsättningar för en ökad hållbar produktion av livsmedel. Problematiken ser till stora delar likadan ut i resten av Europa och därför har den gemensamma jordbrukspolitiken en viktig roll i lösningarna.

Vi vill se följande åtgärder för att trygga matproduktionen:

• Stärk den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) och gör det lätt för Europas bönder att producera hållbara livsmedel och utföra åtgärder som gör verklig nytta för både klimat, miljö och produktivitet.
• Tilldela vice ordförande i EU-kommissionen ansvaret för jordbruksfrågor så att alla EUs politikområden genomsyras av förståelsen för en tryggad försörjning av livsmedel.
• Satsa på forskning och innovation kring växtförädlingstekniker.  Att få fram sorter som tål extremare väder och samtidigt minskar behovet av kemiskt växtskydd eller gödning är avgörande för vår förmåga att producera mat.
• Gör EUs länder mindre beroende av omvärlden. Inför åtgärder som stimulerar inhemsk produktion av gödning och växtskyddsmedel via investeringshjälp och snabbare ansökningsprocesser för att etablera nya produktionsanläggningar.
• Stärk bondens roll i livsmedelskedjan genom att säkerställa en rättvisare fördelning av värdet.
• Främja generations- och ägarskiften. För att trygga matproduktionen i framtiden är det helt avgörande att vi lyckas med att få in unga i branschen genom ökad attraktivitet och bättre finansiella och juridiska strukturer.

Vår farhåga är att om vi inte lyckas skapa bättre förutsättningar för livsmedelsproduktionen så finns en risk att det är konsumenterna, istället för bönderna, som kommer protestera på Europas gator när priserna på livsmedel stiger, eller vissa varor helt enkelt blir svåra att få tag på. Det tror jag är ett scenario vi alla helst vill slippa.

Tomas Olsson, ordförande LRF Mälardalen

Det här är en debattartikel som har publicerats i UNT.