Månadens bonde: Henrik, säljer halloweenpumpor och kött i egna gårdsbutiken

Henrik och Åsa i gårdsbutiken.

Hos Henrik och sambon Åsa på Karaby Gård utanför Kristinehamn i Värmland sjuder det av företagsamhet. Grisar, lamm, höns, jordbruk och pumpor för Halloween. Viktigast av allt? Full kontroll. Här är man med hela vägen in i slakteriet.

- Jag kan lämna garantier på djurens välmående och matens kvalitet igenom hela kedjan, säger Henrik Herminge.

Henrik och systern Charlotte växte tillsammans upp på sin föräldragård, som vid den tiden bedrev verksamhet med mjölkkor och spannmålsodling. I takt med att föräldrarna blev äldre, så avvecklade de delar av verksamheten, sist ut blev mjölkkorna. När föräldrarna pensionerade sig och flyttade till Spanien för tio år sedan, tog syskonen över gården tillsammans.

De har ordnat en smart lösning för sig själva, som gjorde att generationsskiftet gick helt utan konflikt eller gnissel. De äger gården till hälften var, och arrenderar via varsitt bolag olika delar av driften och husen. Arrendekostnad täcker både lån och visst underhåll av gården. Syster Charlotte driver Country living, en form av vandrarhem, och Henrik driver lantbruk med gårdsbutik tillsammans med sin sambo Åsa.

- Det har aldrig varit ett problem, allt har gått smärtfritt. Det var ganska naturligt att ta över tillsammans, vi har vuxit upp här och ville ta gården vidare, säger Henrik.

Pumporna säljer snabbt och årets Halloweenpumpor är redan slut.

Från äggmobil till Halloweenpumpor

Och Henrik och Åsa har att göra. Jordbruket sker över 50 hektar, och där odlas spannmål och vall till de egna djuren. De 54 lammande tackorna ger omkring 100 lamm per år. Allt säljs i gårdsbutiken. Gårdens utegrisar, tre suggor och en galt, ger omkring 45 grisar varje år, som även dessa säljs i gårdsbutiken. De 100 hönsen ger gott om ägg, som ”säljer sig själva” i gårdsbutiken, som Henrik uttrycker det. Hönsen går ute i en så kallad äggmobil, som möjliggör att hönsen kan gå frigående utomhus.

- Äggmobilen flyttas ett par gånger i veckan, så att hönsen får färskt gräs hela tiden. Så länge det håller sig varmare än ett par minusgrader går de ute, och på vintern får de vara inne. Vi vill upp i omkring 300 höns, för efterfrågan är väldigt stor på ägg, berättar Henrik.

Tanken om uppväxling finns med både lammproduktion och grisproduktion, likväl som de grönsaker som odlas på gården. Hit hör pumpor som säljs snabbt, och för året är Halloweenpumporna redan slut.

- Pumpor odlar vi i liten skala, det är en rolig växt som vi odlat i över tio år här. Det är mycket mat i pumpor och det tycker jag är bra.

Hönsen går fritt utomhus i en så kallad äggmobil som flyttas flera gånger i veckan för färskt gräs. Vid kyla hålls de inomhus.

Med i hela kedjan via slakteriet

I gårdsbutiken säljs även hängmörat nötkött från en granne, som de själva kör ner till slakteriet som ligger nära – vilket också gäller lammen och grisarna.

- Vi kör själva ner alla djur till slakteriet, Åsa och jag, och är med vid slakt och styckning. Det är ett väldigt medvetet val och har att göra med att vi vill kunna stå för hela kedjan från levande djur på vår gård till köttet i butiken. Vi kan lämna fullständiga garantier för djurens välmående och sunda omhändertagande i hela kedjan. Det uppskattar våra kunder mycket, säger Henrik.

Kunderna i som kommer till gårdsbutiken uppskattar att se hur djuren lever och veta var maten kommer ifrån.

Bra mat grunden till mycket

- Att få äta och producera bra mat. Det en stor del i varför jag är bonde. Sedan är det såklart medvetet att vi sprider risker, har många verksamhetsben att stå på och därtill många olika möjligheter. Men det kräver ju sitt också, man måste ha mycket kunskap inom många områden. Det gäller att vara påläst och sköta sig efter de regler som finns.

Henriks och Åsas kundkrets blir mer och mer intresserad av bra mat, och utvecklingen syns i övriga samhället med. Debatten går åt rätt håll i Sverige, det pratas om lantbruket och beredskapen där livsmedelsförsörjningen är en viktig del, samt att vi är duktiga på att producera bra och god mat, menar Henrik.

- Våra kunder är väldigt intresserade av varifrån maten kommer, och hos oss kan de se djuren gå och beta, och vet hur de lever. Det är ett stort värde för många numera, vilket är väldigt roligt.

Samtidigt som intresset ökar på vissa fronter, ser Henrik och Åsa också hur kunskapsklyftorna mellan stad och landsbygd växer sig större.

- Vi tycker det är viktigt att involvera barnen, både våra egna och andras. Kunskapsklyftan mellan stad och landsbygd blir bara större och större, och barn har i dag dålig uppfattning om var och hur maten blir till. Vi tar emot studiebesök från skolor och vi jobbar på olika sätt med Bonden i skolan, LRFs studiematerial för barn.

Som fårägare i ett område med rovdjur påverkas Henrik av rovdjurspolitiken och tycker att det är viktigt att LRF driver på i rovdjurspolitiken.

Politikens och LRFs roll i vardagen

Mycket har hänt inom politiken de senaste åren, men ännu är det kvar att göra innan man är i mål helt, menar Henrik.

- För egen del vill jag se ett lantbruksföretag som går runt utan bidrag och ersättningar, men så kommer vi aldrig att ha det tror jag. Nu är det på rätt väg och vi mindre aktörer kan få en större del av kakan för att ge alla liknande förutsättningar. Det jobbas mer med våra frågor i politiken, och det känner man av. Det har vänt, och LRF har ett finger med i spelet här

Exempel på detta är rovdjurspolitiken, säger Henrik.

- Jag är fårägare i en trakt där rovdjur lever. Det är klart att jag märker av den politiken som förs. Det viktiga är att den förs på ett sätt som gynnar alla. Här jobbar ju LRF med detta, och det är en anledning till att jag är medlem.

Vildsvinsfrågan är också en till viktig sak som LRF bidrar med. Här måste trycket vara fortsatt hårt, menar Henrik. Vid ett tillfälle tog sig en vildsvinsgalt tagit sig in i hägnet och betäckte suggorna.

- Vildsvinen dras till våra utegrisar. Köttet blev jättegott, men det innebär en stor risk för smitta som till exempel afrikansk svinpest. Dessutom blir korsningarna stort sett omöjliga att hantera i och med att vildsvinsanlagen tydligt går igenom. Då blir djuren väldigt stressade när man ska fålla och transportera djuren till slakteriet, vilket i sin tur både blir farligt för oss och det rimmar inte med vårt mål om hög djurvälfärd. Detta leder alltså till ett inkomstbortfall och risk för vår verksamhet. Det är bra att få hjälp med den frågan av LRF.

Om Månadens bonde

Varje månad lyfter vi fram en lantbrukare för att visa bredden inom svenskt jord- och skogsbruk samt ge en inblick i de utmaningar, möjligheter och den framtidstro som driver deras verksamheter framåt.

Här kan du läsa mer