LRFs Norrlandsgrupp belyser problemen med artskyddsförordningen

Om artskyddet

Ingen annan näringsverksamhet är så långsiktig som skogsbruk. Skogsägaren planterar träd för sina barnbarn och barnbarnsbarn. Det är i stor utsträckning tidigare och nuvarande skogsägares val som varit avgörande för vilka arter som finns i skogen. De personer som genom sina beslut skapat förutsättningar för skyddade arter att frodas, står nu inför förlorade intäkter, omfattande administration och juridiska processer. Om de hade förutsett dagens situation, hade de kanske gjort andra val.

Idag är artskyddsreglerna den främsta orsaken till varför skogsbruk kan stoppas. Enligt LRF är den nuvarande tillämpningen av artskyddsförordningen det största hotet mot äganderätten i skogen, och vi strävar efter förändring för att skydda skogsägare från negativa konsekvenser. Vid ansökan om skogsavverkning kan Skogsstyrelsen kräva omfattande dokumentation om vilka djur och växter som finns i skogen. Detta kan innebära höga kostnader för mindre skogsägare som ibland måste anlita dyra experter för att uppfylla kraven. Dessutom betalas ingen ersättning ut automatiskt om skogsägaren förhindras från att avverka skogen på grund av artskyddsförbud. I stället måste markägare gå igenom tre olika instanser, och som sista utväg kan de behöva stämma staten i domstol för att få kompensation för sin mark. Enligt LRF strider det mot grundlagen att skogsägare inte automatiskt får ersättning om de hindras från att bruka sin mark.

Artskyddsförordningen måste förändras

I över tio år har LRF arbetat för en förändring av artskyddsreglerna. En viktig milstolpe var den tidigare regeringens beslut i juni 2022 att ändra den ifrågasatta förordningen efter dialog med bland annat LRF. Denna ändring syftar till att inte längre begränsa skogsägare från att bruka sina skogar när vanligt förekommande fåglar finns, under förutsättning att skogsbruket inte negativt påverkar artens överlevnad på nationell nivå.
Förändringen var en viktig framgång i LRF:s påverkansarbete men det krävs ytterligare åtgärder för att effektivt hantera de mycket omfattande problem som fortfarande finns kring dagens artskydds- och ersättningsregler.

Som ett led i påverkansarbetet har ett brev skickats till samtliga riksdagsledamöter från Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Dalarna. Gävleborg och Värmland med LRFs Norrlandsgrupp som avsändare. Brevet finns att läsa här och syftar till att belysa de problem, konsekvenser och möjliga förändringar som finns relaterat till artskyddsfrågan i Sverige.