LRF Sydost utbildar politiker att fatta kloka beslut

Många var ämnena som skulle diskuteras på den utbildande politikerträff som LRF Sydost höll på Hanåsa gård utanför Högsby i Kalmar län. Den här gången handlade det om veterinärbristen och livsmedelsförsörjning, ägarskiften och kompetensförsörjning, skatten på biogas, solceller och så klart – torkan och vattenförsörjning. En fullspäckad dag.

På plats fanns Carl-Wictor Svensson, KD, Marie Nicholson, M, Riksdagsledamot skatteutskottet, Anders Andersson, KD, Janita Kirchberg, SD, Karin Helmersson, C, och Jimmy, Lord, KD.

- Alltid när man träffar företagare så får man med sig något nytt. Bra med sån bredd av ämnen på gården, tyckte Karin Helmersson, C, regionråd med ansvar för regional utveckling, kultur, bildning och kollektivtrafik.

9 miljoner kg mjölk
Joakim Lindh driver gården Hanåsa tillsammans med sonen André och brorsonen Markus, totalt har han de 14 anställda. På gården finns 800 kor, både mjölk och kött, och de levererar 9 miljoner kg mjölk per år. En av Joakims största satsningar har varit att investera i bevattning. Det finns sju bevattningsmaskiner samt bevattningsdammar. Men inte nog med det utan på gården finns även en solcellsanläggning och all gödsel som produceras går till en biogasanläggning på en närliggande gård. 

Kan vi inte vattna, kan vi inte fortsätta verksamheten
På Hanåsa insåg man redan 2017 att för att kunna fortsätta med verksamheten behöver man kunna bevattna. Joakim har dels vattendom på uttag från Emån dessutom har han anlagt dammar i vilka man pumpar upp vatten från diken och dräneringar. Om man samlar upp dräneringsvatten för bevattning är det en åtgärd som även minskar näringsläckaget då man använder vattnet i växande gröda som tar upp näringen. Att bevattna är dock väldigt personalkrävade då det tar mycket tid att flytta runt bevattningen.

Livsmedelsproduktion och tillgång på veterinärer 
LRF Sydosts ordförande Roger Gustavsson inledde med en diskussion kring livsmedelsproduktion där agendan var tydlig; att det behövs tydligare mål i regeringens handlingsplan om livsmedelsproduktionens utveckling, exempelvis balans i utrikeshandel (handelsnetto noll för livsmedel) och/eller 80% självförsörjning. Det är också viktigt att beredskapsfrågan (inklusive insatsvaror) framgent är ett bärande motiv för livsmedelsstrategin. Dessutom behöver tillgången på veterinärer säkras upp för behoven inom lantbruket och hästnäringen i hela landet, dygnet runt. 

- Skiftet mot mer självförsörjning har redan skett. Det utgår ifrån totalförsvaret, den frågan ligger över allt annat, berättade Marie Nicholson, M, Riksdagsledamot skatteutskottet. 

Ägarskifte och kompetensförsörjning
Dagen fortsatte med ett pass kring ägarskifte och kompetensförsörjning och här framfördes LRFs viktigaste ståndpunkter; man måste underlätta för ägarskiften av jordbruksföretag, till exempel med 3:12-regler och stödsystemen måste utformas så att de främjar ägarskiften och underlättar för fler unga att bli lantbruksföretagare. 

Skatten på biogas
Just nu är både biogasfrågan het och alla var eniga om hur positivt biogas är. Sedan beslutet i EU, att Sverige inte längre får skattebefria biogasen arbetar LRF för att:
1.    Se till att den svenska skattebefrielsen för biogas återinförs så snart som möjligt för att säkerställa biogasens överlevnad.
2.    Inför en statlig brygglösning för att temporärt lösa situationen fram till ett eventuellt återinförande av skattebefrielsen.
3.    Förhindra att Skatteverket begär återkrav för redan producerad biogas, vilket skulle vara en dubbel bestraffning av våra gröna investeringar.
4.    Förläng gödselgasstödet, som är en viktig premie för rötning av gödsel, som går ut i september.

- Det är bra att vi har en nära dialog med LRF. Kunskapen behövs, jag sitter med många frågor där EU bestämmer över oss, menade Carl-Wictor Svensson, KD, oppositionsråd med ansvar för regional utveckling, kultur, bildning och kollektivtrafik. 

Solceller i kombination med bete
Solceller är också en del i LRFs energisatsning och under besöket fick gruppen besöka Agrovoltaics solcellspark, vilken betades av får. Det är ett sätt att utnyttja mark för både livsmedelsproduktion och energiproduktion. Hållarna till solcellerna är bara nedslagna i marken, och kan tas bort igen relativt enkelt om marken ska användas till något annat. Något som även kom upp i diskussionen var hur viktigt det var att förenkla den regelbörda som lantbrukare måste förhålla sig till. Sedan 1996 har antalet lagkrav som lantbrukare måste förhålla sig till mer än fördubblats. 

Frivillighet vid formella skydd av skog
Anette Giselsson, ledamot i LRF Sydost och ansvarig för skogsfrågor drog inledande skogens historia och utveckling genom åren. Därefter blev det diskussion om frivillighet vid formella skydd, EU:s förslag på restaureringslag och skötsel i skyddade områden. Annette tryckte på att det var viktigt att tydliggöra för myndigheterna att det alltid måste vara frivillighet att bruka eller skydda sin skog. Möjligheten att tacka nej till ett skydd från myndigheter ska inte bara gälla om man väljer att avstå att avverka sin skog. Det är också viktigt att myndigheter prioriterar budgetanslag för naturskötsel i skyddade områden för att bevara de naturvärden som finns, innan nya skyddade områden bildas. 

Tankar från dagen
Avslutningsvis samlades alla och fick dela med sig av sina tankar från dagen. - Jag är sjukvårdspolitiker och det här är väldigt kunskapsbildande för mig, berättade Jimmy Lord, KD. Janita Kirchberg, SD, Regionala utvecklingsnämnden fortsatte med att hon hade fått många nya idéer till politiken som hon skulle driva vidare och Anders Andersson, KD, Vice ordförande Regionfullmäktige, Ledamot i Regionala utvecklingsnämnden berömde LRF för sina gårdsmöten. - Kanske är det regelförenklingar som är den allra viktigaste punkten, Karin Helmersson, C.