LRF om Miljömålsberedningen: Flera förbättringar men inte rimligt att Sverige skiljer ut sig om skyddade naturområden

Steg åt rätt håll i viktiga frågor som gammal skog och kolinlagring men LRF hade önskat se ännu större framsteg , framför allt på området skyddad natur när Miljömålsberedningen presenterade sina förslag på fredagen.

På fredagen offentliggjorde Miljömålsberedningen* sina förslag om hur Sverige ska nå sina internationella åtaganden för naturvård, biologisk mångfald samt hantering av växthusgaser inom markanvändningssektorn (LULUCF). Arbetet i utredningen har pågått sedan 2022 och LRF:s sakkunniga Gunnar Lindén och Markus Hoffman har varit delaktiga i arbetet och de ser att förbättringar skett jämfört med tidigare texter och att beredningen i flera fall tagit till sig LRF:s förslag. Här går vi igenom det viktigaste förslagen. 

Ändrad rapportering av skyddad natur

Sverige rapporterar skyddad natur annorlunda än andra EU-länder. EU har ett mål att 30 procent av naturen ska skyddas, varav en tredjedel ska skyddas strikt. Sverige har hittills bara redovisat nationalparker, naturreservat, Natura 2000-områden samt vissa naturvårdsavtal och biotopskyddsområden, vilket gör att vi kommit upp till knappt 15 procent. 

Det är en låg siffra jämfört med andra EU-länder som redovisar skyddsformer som tillåter såväl jord- som skogsbruk. Nu föreslår Miljömålsberedningen förändringar i hur Sverige rapporterar skyddad natur som gör att vi närmar oss målet om 30 procent men den svenska rapporteringen av skyddad natur kommer fortfarande att vara missvisande.

- Om vi hade följt andra länders exempel hade vi redan nått våra internationella mål. Felrapporteringen gör att det ser ut som att Sverige ligger efter, vilket leder till ökade krav från EU om att ta mark ur produktion och försämrar vår förhandlingsposition i skogsfrågor som är avgörande för svensk konkurrenskraft och den gröna omställningen, säger Paul Christensson, som är ordförande i LRF Skogsägarna och vice ordförande i LRF och fortsätter: 
- LRF anser att Miljömålsberedningen borde inkludera fler naturområden som skyddade i Sverige. Det nuvarande svenska sättet att rapportera gör att vi framstår som sämst i klassen när vi i själva verket skyddar mest skog i hela EU. Vi behöver ta på oss den ledartröja vi faktiskt har rätt till, säger Paul Christensson. 

Ändrad definition av gammal skog

Miljömålsberedningen föreslår nu att gammal skog definieras på samma sätt som i EU:s förnybarhetsdirekt. En positiv förändring mot att utredningens sekretariat tidigare har föreslagit att all skog av nyckelbiotopskvalitet skulle ges ett generellt skydd. Det hade inneburit att ytterligare minst 1 miljon hektar skulle behövt undantas från skogsbruk, samtidigt som det skulle skapa stor rättsosäkerhet hos skogsägarna.

- LRF anser att det slutgiltiga förslaget i stort sett är bra och att det är viktigt att Sverige använder samma definitioner i båda regelverken. Skydd av sådana skogar måste ske efter överenskommelse med skogsägare och med full ersättning, säger Gunnar Lindén, naturvårdspolitisk expert på LRF Skogsägarna.

Ökad kolinlagring i jord- och skogsbruksmark

Miljömålsberedningen föreslår flera åtgärder för att öka kolinlagringen i jordbruksmark, inklusive vallstöd, fortsatt stöd för odling av fång- och mellangrödor, samt investeringsstöd för bioraffinaderier. 

- Stöd till bioraffinaderier är ett innovativt förslag som kan skapa en ny marknad för vall. Det löser fler hållbarhetsutmaningar genom bland annat produktion av gräsprotein som delvis kan ersätta importerad soja, säger Markus Hoffmann

Vad gäller skogsbruket är LRF är i grunden kritiska till hur det regelverk som EU:s LULUCF-förordning (Land Use, Land-Use Change and Forestry) är uppbyggt, eftersom det uteslutande fokuserar på kolinlagring och inte tar med den större effekt som vi får genom att ersätta fossila råvaror med råvaror från skogen. 

Miljömålsberedningen föreslår att regeringen avsätter drygt 2 miljarder kronor att staten ska teckna avtal med intresserade skogsägare om senarelagd avverkning för att koldioxidlagring öka till 2030.

- Det är bra att politiken värdesätter skogsägarnas arbete med att binda in en stor del av Sveriges utsläpp i sina skogar. Många av våra medlemmar vill få betalt för denna klimatnytta och vi ser fler marknadsbaserade lösningar utvecklas, säger Gunnar Lindén. 

Men LRF är tydliga med att det finns oro för att lagra kol i gammal skog. Ur ett samhällsperspektiv ger denna lösning begränsad klimatnytta, eftersom skogens klimatnytta är störst när vi både lagrar kol i stående skog och använder skogsprodukter för att ersätta fossilt. Detta styrmedel fokuserar endast på att lagra kol i stående skog, vilket påverkar möjligheterna att ersätta fossilt. 

Man föreslår också ett 50 procentigt bidrag av kostnaden för skogsgödsling. Gödsling är en av få effektiva åtgärder för att öka kolinbindningen på kort sikt. 

- Generellt sett tycker vi att bidrag för skogsbruksinsatser bör undvikas, men i ett läge där EU-regelverk kräver ökat kolförråd är ett gödslingsbidrag bättre än alternativa styrmedel för att minska avverkningen, säger Gunnar Lindén.  

Höjda ambitioner för återvätning

Miljömålsberedningen har i sitt förslag höjt ambitionen för återvätning av jordbruksmark från 10 000 till 15 000 hektar. Man föreslår också ett undantag i lagstiftningen för att ompröva markavvattningsföretag. 

-  Vi stödjer förslaget om frivillighet och anslag för återvätning, men motsätter oss starkt förslaget om att snabbt införa undantag i lagstiftningen för att ompröva markavvattningsföretag. Det är onödigt att skapa oro hos markägare nu när det sätts en förhoppning till deras intresse för åtgärden, säger Markus Hoffman. 

Satsning på rådgivning och utbildning

Miljömålsberedningen föreslår också en satsning på lokala åtgärdssamordnare för biologisk mångfald. En nationell stödfunktion för tre myndigheter föreslås också för att stötta samordnarna.

- Det är ett bra förslag och bygger till stor del på LRF:s egna förslag i frågan. Utredningen har lyssnat på oss och sett att metoden med lokala samordnare fungerat bra för arbetet med vattenvård där lantbruksbranschen och myndigheter samarbetar, säger Markus Hoffman.  

Vad händer nu?

Utredningen har nu överlämnats till regeringen och nästa steg är att den ska ut på remiss under våren. Troligen läggs en proposition från regeringen efter remissrundan till hösten. 

*Miljömålsberedningen är ett organ inrättades av regeringen för att nå bred politisk samsyn kring ett antal olika miljöfrågor. Beredningens uppgift är att föreslå hur miljökvalitetsmålen ska nås genom politiskt förankrade förslag till strategier med etappmål, styrmedel och åtgärder.