LRF om de försenade CAP-ersättningarna

I juni informerade Jordbruksverket sin utbetalningsplan för stödår 2023, det vill säga första året i nästa CAP-period. De flesta utbetalningar kommer göras före årsskiftet, men för de nya ettåriga miljöersättningarna sker utbetalningarna först i april. ”Jag förstår att LRFs medlemmar känner en oro att det ska dröja tre år igen innan stöden betalas ut, men jag bedömer att den risken är låg”, säger Palle Borgström.

Hur ser du på Jordbruksverkets tidsplan?  

– Det finns så mycket press på Jordbruksverket att de gör vad de kan för att betala ut pengarna i tid. Problemet är att de får för kort tid på sig för att hela CAP-processen har tagit så lång tid fram till beslut. Det är bra att Jordbruksverket tidigt kommunicerar en realistisk tidsplan, säger Palle Borgström.

Sofia Björnsson, du jobbar med CAP-frågor på LRF, Hur ser LRF på den här frågan?   

– Vi är verkligen inte nöjda med förseningen för de ettåriga miljöersättningarna. I ett läge när priserna på insatsvaror är historiskt höga i kombination med stigande räntor och inflation så är likviditeten för många företag minst sagt ansträngd. I och med att gårdsstödet också sänks kraftigt nästa år så behöver alla utbetalningar av CAP-ersättningar komma i tid.   

Förra gången var det ett IT-haveri som försenade utbetalningarna. Vad är det som gör det så svårt att hålla tiden den här gången? 

– Palle har diskuterat utbetalningsplanen flera gånger med Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin, och jag har pratat med flera personer på olika nivåer på Jordbruksverket. Jordbruksverket menar att det är för många delar som förändras till stödår 2023 i form av handläggningssystem, rutiner, beslutsunderlag och regelverk så de klarar inte att få alla delar på plats för att kunna betala ut alla ersättningar före årsskiftet. Eftersom de ettåriga miljöersättningarna innebär en större förändring så är det de som senareläggs. Samtidigt har Jordbruksverket ändrat sitt arbetssätt jämfört med den förra CAP-reformen, så de menar att de känner sig mer säkra på att hålla sina tidsplaner den här gången.  

Vad var LRFs förslag på lösning? 

– Vi har föreslagit att göra delutbetalningar av de ettåriga miljöersättningarna, men det är inte heller möjligt enligt Jordbruksverket.   Vi har tidigare drivit på för att lantbrukarna ska få ut dröjsmålsränta för de sena utbetalningarna, men det principmål vi drev för några år sedan fick tyvärr inte prövningstillstånd i högre rättsinstans.

Vad kan LRF göra mer kring detta?   

– Vi fortsätter ha kontakt med Jordbruksverket om detta, men också att på olika sätt få ut informationen till lantbruksföretagen så att de kan planera sin verksamhet.   

Lyssna gärna på Lantbrukspodden där Sofia Björnsson gästar och pratar om de viktigaste nyheterna i Cap för de kommande fem åren.

Vilka ersättningsformer handlar det om?   

– De ettåriga miljöersättningarna är: ekologisk produktion, fånggröda och vårbearbetning samt de två helt nya ersättningsformerna för mellangröda och precisionsbrukande planering. Dessutom görs delutbetalningarna av kompensationsstöd, betesmarksersättning och skyddszoner några veckor senare jämfört med idag.   

Vilka lantbrukare drabbas av förseningarna?   

– De som drabbas mest är lantbrukare med ekologisk produktion eftersom eko-ersättningen är en så stor andel av de totala CAP-ersättningarna. Övriga ersättningsformer lämnas enbart i södra Sverige. Det går alltså inte att säga exakt hur mycket det blir per företag eftersom det beror på vilken produktion man har och var i landet den finns.  

Kommer Jordbruksverket kunna hålla den tidsplan de gått ut med?  

– LRF har regelbundna möten med Jordbruksverket för att stämma av läget. Budskapet från Jordbruksverket är att tidsplanen är skör men att de räknar med att den ska hålla. De skulle dock inte klara av att införa ytterligare förändringar av CAP till stödår 2023 utöver det som ingår i den strategiska planen för genomförandet av CAP som godkändes av EU-kommissionen i slutet av oktober.   

Hur mycket pengar handlar det om totalt? 

– De ettåriga miljöersättningarna omfattar cirka 20 % av budgeten för CAPs första pelare, dvs. i storleksordningen knappt 1,5 miljard kronor. I sammanhanget kan det vara värt att nämna att lantbrukare som söker ettårig miljöersättning får två utbetalningar år 2024 eftersom Jordbruksverket räknar med att utbetalningen för stödår 2024 kommer ske före årsskiftet 2024/2025.   

När beräknas gårdsstödet och andra stöd att betalas ut? 

– Gårdsstödet beräknas betalas ut i december 2023. Då kommer också det nya omfördelningsstödet, stödet för nötkreatur och det arealbaserade stödet för unga nystartade lantbrukare. Däremot kommer delutbetalningarna av kompensationsstöd, betesmarksersättningen och ersättningen för skyddszoner att göras i november i stället för i mitten av oktober, slututbetalningarna beräknas dock komma i december eller januari enligt Jordbruksverkets utbetalningsplan. Orsaken till denna försening av delutbetalningarna är det nya systemet för avläsning av jordbruksmark som också innebär att en lantbrukare kan dra tillbaka sin ansökan till och med den 31 oktober.