LRF och Länsstyrelsen Halland samarbetar för ett gott bemötande vid djurkontroller

LRFs omsorgsgrupp är ett nätverk som stöttar lantbrukare som hamnat, eller riskerar att hamna, i olika jobbiga situationer. Som en del av ett pågående arbete att öka tryggheten vid djurkontroller träffade omsorgsgruppen i mitten av maj Länsstyrelsens Veterinärenhet för att diskutera om hur man skapar förutsättningar för trygghet och ett gott bemötande i samband med kontrollsituationer.

Joakim Dannegren, ledamot i LRF Hallands regionstyrelse och ansvarig för omsorgsfrågorna, berättar om vad som händer inom LRF Hallands omsorgsarbete just nu.

- Vi har löpande ärenden i omsorgsgruppen att hantera, det kan röra allt mellan himmel och jord, exempelvis dödsfall i familjen, ekonomiska problem på grund av dålig skörd eller annat som får stor påverkan på den enskilda medlemmen. En del i omsorgsgruppens arbete är också att föra dialog med länsstyrelsens veterinärenhet. I år har vi hittills haft ett digitalt och ett fysiskt möte nu i mitten av maj. Vi har även ett möte planerat till hösten, där medarbetare från landsbygdsenheten också skall medverka, säger Joakim Dannegren.

På det fysiska mötet i maj bjöd omsorgsgruppen in länsstyrelsens veterinärenhet till Göran Lagerstedts gård i Valinge, utanför Varberg. En gård känd från Arlas reklamfilmer om ”Bregottfabriken”. Under mötet diskuterades bland annat konsekvenser vid bristande djurhållning och vad Länsstyrelsen gör för att skapa en så trygg kontrollsituation som möjligt. Det sistnämnda är något både omsorgsgruppen och Länsstyrelsens Veterinärenhet vill värna om.

- LRFs omsorgsgrupp jobbar ju kontinuerligt med länsstyrelsen Halland för att få till ett tryggare klimat vid kontroller och en viktigt del av det är bemötande. Vi får många samtal där man upplever att länsstyrelsen går på för hårt, inte lyssnar på en och jagar en. Samtidigt är det ju viktigt att ha förståelse och respekt för handläggaren och dennes roll. Det är ju givetvis aldrig kul att bli kontrollerad men lagen ser ju ut som den gör och länsstyrelsen som kontrollmyndighet är skyldiga att utföra kontrollerna. Därför känns det väldigt viktigt att man från båda håll försöker få till ett så bra klimat som möjligt där man har en ömsesidig respekt och förståelse för varandra. Det har alla att vinna på, säger Joakim Dannegren.

Vanja Kinch, biträdande enhetschef på veterinärenheten på länsstyrelsen Halland, delar uppfattningen att man från båda håll kontinuerligt bör verka för en ömsesidig respekt man har en ömsesidig respekt och förståelse för varandra. Hon ser att en ökad dialog mellan lantbrukare och länsstyrelsens handläggare skulle kunna bidra till färre missförstånd.

- För ett gott samarbete och en så trygg kontrollmiljö som möjligt är bemötandet från båda håll superviktigt. Från veterinärenhetens sida försöker vi bland annat ge information i ett så tidigt skede som möjligt för att minimera oro och även med stötta verksamhetsutövaren under själva kontrollen för att skapa trygghet. Sedan skulle vi gärna se mer dialog mellan handläggare och lantbrukare för att få till ett bättre flöde och undvika missförstånd. Är man till exempel osäker efter en kontroll kan man alltid ringa handläggaren för att prata och resonera. För oss är slutmålet är att kontrollerna ska vara odramatiska och i bästa fall ses som något positivt och som kan ge ett mervärde till verksamheten, säger Vanja Kinch

Faktaruta:

Bra att veta

• Ta gärna kontakt med länsstyrelsen före och/eller efter kontrollbesök för att diskutera förfarande, syfte eller eventuella oklarheter. Är du exempelvis osäker efter ett kontrollbesök, kontakta handläggaren som utfört kontrollen för att klara upp eventuella missförstånd eller oklarheter. 
• Bjud in en kollega eller någon som du har förtroende för att delta vid kontrollen om du känner att du behöver stöd. Vid oanmälda kontroller väntar handläggarna ca 30 minuter om man vill ha med sig ytterligare en person som stöd.
• Har du en kollega eller vän som uttrycker oro för kontroller och du får en bokad rutinkontroll, bjud då gärna in denne att delta på din kontroll. Det kan göra att personen känner sig mer trygg inför en eventuell kontroll av dennes lantbruk.
• Innan en avtalad rutinkontroll är det bra att ta reda på vilken typ av kontroll det gäller och syftet med den. Länsstyrelsen försöker tillhandahålla information i ett så tidigt skede som möjligt för att ge rätt förutsättningar och därmed förebygga oro.
• På Jordbruksverkets hemsida hittar du den vägledning och de checklistor som används vid kontroller. Du kan också använda verktyget Miljöhusesyn som gör det enklare att hålla koll på vilka regler som gäller för ditt jordbruksföretag.
• Känner man i samband med en djurskyddskontroll att något inte gått rätt till eller att man mår dåligt kan man kontakta LRFs omsorgsgrupp. Läs mer om omsorgsgruppen här.

Hur arbetar Länsstyrelsen för att åstadkomma trygghet vid kontroll?

Nedan följer några exempel på hur Veterinärenheten själva beskriver hur de skapar förutsättningar för ett gott bemötande:

• När vi bokar rutinkontrollerna berättar vi vad vi ska kontrollera och hur lång tidkontrollen beräknas ta. Vi frågar vid bokningen om vi ska e-posta vägledning, checklistor och/eller en lista över kontrollområden vi ska kontrollera. Allt för att den kontrollerade i förväg ska kunna veta vad vi kommer att kontrollera.
• Väl på plats så berättar vi igen vad vi ska kontrollera och svarar på frågor om kontrollen, smittskyddet med mera.
• Vi strävar efter att genomföra en strukturerad kontroll som är tidseffektiv och inte i onödan tar upp tid.
• Vi strävar efter att ha ett trevligt och vänligt samtal och vi vill stödja lantbrukaren genom hela kontrollen då vi vet att det för många kan kännas som en jobbig situation.
• När vi uppmärksammar en eventuell brist frågar vi om rutiner och hur djurhållaren/verksamhetsutövaren vanligtvis gör eller hanterar en uppkommen brist och vad denne själv anser om det vi ser som en brist.
• Det är bra att känna till att vi fotar och dokumenterar eventuella brister och inte hur verksamheten ser ut. Det gör vi för att det är nödvändigt för rättssäkerheten att brister dokumenteras. Det är inte meningen att bilder/filmer av någons djurhållning/verksamhet ska finnas som en offentlig handling såvida det inte handlar om misstänkta brister.  
• Vid kontrollens avslut sammanfattar vi kontrollen och lyfter det som vi tycker fungerar bra.
• Vi berättar vilka brister vi uppmärksammat och förklarar varför det är en brist (om vi inte redan gjort det). Vi försöker att hålla ett neutralt tonläge och inte lägga in några värderingar. Vi försöker även att peppa och inge en tilltro till att lantbrukaren kommer att fixa bristerna.
  
  

Pontus Widell
regional kommunikatör LRF Väst
pontus.widell@lrf.se 
010-184 26 28