LRF Mjölkdelegationens ordförande: Jämställdhet stärker ekonomin

Inger-Lise Sjöström är ordförande för LRF Mjölkdelegationen och vice ordförande för Arla. Hon märker ett ökat intresse för att bli mjölkföretagare.
Inger-Lise Sjöström är ordförande för LRF Mjölkdelegationen och vice ordförande för Arla. Hon märker ett ökat intresse för att bli mjölkföretagare. Foto: Arla.

Hon har en liten ekologisk mjölkgård, men är samtidigt en av de största i mjölk-Sverige. Som vice ordförande i världens sjunde största mejeri, Arla, och ordförande i LRF Mjölkdelegation är Inger-Lise Sjöström en av de mäktigaste lantbrukskvinnorna, vilket vi förstås vill uppmärksamma extra i dag den 15 oktober som är internationella lantbrukskvinnors dag.

Du var en hästtjej som blev kär i mjölkbonden Per och nu är du en av mjölkvärldens mäktigaste. Hur gick det till?

– Från början var jag bara en djurtokig tjej som växte upp i ett hem utan djur. I mellanstadiet bestämde jag mig för att jobba med djur. Min studie- och yrkesvägledare tyckte att jag var tokig eftersom det var ett lågbetalt och slitigt yrke utan någon karriärmöjlighet. Men jag stod på mig och började på Vretaskolan. När jag träffade Per var det klart att vi båda hade idéer och stort engagemang i gården och för lantbruket i stort. När barnen blev äldre fick jag ett jobb som projektledare för att utveckla turism och mat. Det ledde till att jag blev uppringd av valberedningen till kretsrådet i Arlas Norrköpings krets. Jag har alltid haft svårt att hålla tyst och det har hjälpt mig.- Det har funnits människor runt mig som trott på mig och stöttat mig. Inte minst har valberedningarna haft en stor roll i att väcka min nyfikenhet och pushat mig till nya uppdrag. Att jag nu får privilegiet att få vara i ledande roller i både Sverige för den gemensamma framtiden för mjölken i Sverige och i Arla förpliktigar, men det är också väldigt roligt. Jag ser stora möjligheter för mjölkproduktion framför allt i Sverige men också i norra Europa. 

Vilken resa, vad är dina tankar när du reflekterar över livet?

– Att det är svårt att planera. Jag har tagit chanserna när jag fått dom även när det har varit skrämmande. Jag har försökt att ge allt och göra mitt bästa. Lyssna inte på de som säger att det inte går, lita på dig själv.

Den sista tiden har många unga kvinnor varit ute i medierna och pratat om att mjölkföretagare är drömyrket och att det är så kul. Är det en trend vi ser?

– Jag tror att fler kvinnor blir uppmärksammade och att det visar att det går både på gårdsnivå och inom våra kooperativa föreningar som förtroendevalda och tjänstepersoner. Det är inte bara fler tjejer utan också fler som vill ställa om produktion till mjölk och fler som vill komma in i branschen. Det är en väldigt rolig utveckling. Att jobba med något som verkligen gör skillnad blir mer och mer viktigt. Mjölkproduktionen gör skillnad.

Du rör dig ju också i den internationella mjölkvärlden. Hur är intresset att bli mjölkföretagare bland kvinnor i andra länder?

– Vi ser ett ökat intresse. Vi ser till exempel fler unga kvinnor som kommer in i Arlas representantskap.

Hur mottas du när du rör dig på den internationella scenen jämfört med den svenska?

– Ganska lika, men jag har sett en stor förflyttning. När jag kom med i Arlas representantskap fick jag många frågor om var i företaget jag jobbade. Många förvånades över att jag var ägare. En del länder behöver jobba lite mer än andra, men det viktiga är att kulturen har förändrats och är mer inkluderande. Med det sagt så kommer alla företrädare behöva ha diversitet i fokus, för den utvecklingen är inget vi kan ta för givet. Det finns också en nyfikenhet från de länder där kvinnor inte är så framträdande. Hur fungerar det, hur gör du hemma, vad gör din man, är typen av frågor jag får.

Hur långt har Sverige kommit i jämställdhetsfrågorna? 

– Vi har kommit långt men det finns fortfarande jobb att göra. Bland förtroendevalda har vi samma ersättning/ lön men i övriga samhället ser vi fortfarande en skillnad. 

VDarna för Arla, Skånemejerier, Växa och LRF är kvinnor. Vad betyder det?

– Det är ett stort signalvärde, men det sätter också ett stort avtryck i organisationerna på kultur och arbetssätt vilket ger större möjligheter för fler kvinnor att komma in och trivas i dessa företag. Det är viktigt eftersom all forskning visar att om man har en blandad grupp som jobbar ihop så når man bättre resultat och det ger ökad vinst på sista raden.

Vilka tips vill du ge till unga tjejer som vill in i branschen?

– Var er själva. En manlig ledare sa en gång att generellt så är det många kvinnor som kommer i ledande positioner som närmar sig mannens sätt att bete sig och vara. Det är en enorm förlust för då förlorar vi de positiva synergierna. Ha roligt och tro på dig själv.

I debatten kan man ibland höra att man måste ha en stor gård för att klara sig. Men du har ju en ganska liten gård, 70 kor, och det verkar gå bra. Är det en myt att man måste ha många djur?

– Min övertygelse är att man måste utgå ifrån varje enskilt företags styrkor. Det är förutsättningar som till exempel markförhållanden, vad du har för styrkor som människa och hur samhället runt dig ser ut. För oss har det varit att ha ett blandföretag med både mjölk och entreprenad.

Många ser dig som en förebild, men vem är din förebild?

– Katarina Karlberg som var kretsordförande när jag kom in i Kretsrådet. Hon är en stark kvinna med empati och styrka och som vågar gå egna vägar. En riktigt bra kombination. Utanför lantbrukskretsen är det Michelle Obama som visar att man inte behöver stå i främsta ledet för att påverka. Man kan påverka genom att vara smart med humor och behålla sin kvinnlighet.

Läs mer:

LRF Mjölkdelegation är bildat: "Känns som en nystart"

Katarina säkrar framtiden

LRF om jämställdhet