LRF Mjölk positiva till nytt vallstöd: Viktigt för konkurrenskraften och miljön
2024-07-17
En av sommarens glädjande nyheter var att regeringen gav Jordbruksverket i uppdrag att ta fram förslag till en ny miljöersättning för vallodling. – Vallen är viktig, inte bara som grovfoder till våra mjölkkor. Den bidrar även till biologisk mångfald och kolinlagring och är en viktig del för att vi ska nå EU:s miljömål, säger Peter Kofoed, chef på LRF Mjölk.
I regeringens uppdrag till Jordbruksverket finns förutom kopplingen till de nationella miljömålen, även en tydlig koppling till livsmedelsstrategins mål om ökad konkurrenskraft. Produktionsökningen bör svara mot konsumenternas efterfrågan och sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska, skriver regeringen.
– Det är bra att regeringen ser både den ekonomiska och miljömässiga fördelen med ett vallstöd. Vallodling är den jordbruksgröda som binder mest kol och gör även att mullhalten ökar. Vallfoder är det mest hållbara fodret till våra idisslare.
– Fördelen med ett vallstöd är att det kan hjälpa till att stimulera till fler satsningar inom mjölkproduktionen som bioraffinering och biogasproduktion, säger Peter Kofoed.
Den 6 december ska Jordbruksverket presentera sitt förslag för regeringen.
Läs hela uppdraget.
7 fördelar med vall
- Ökad kolinlagring. Vallodling binder runt 600 kg kol per hektar och år, vilket är mer än någon annan jordbruksgröda.
- Ökad mullhalt. De fleråriga gräs- och örter som ingår i vallodling bygger större rotsystem än några andra grödor, vilket gör att mullhalten i marken ökar. Mer mull i jordarna ökar kolinbindningen likväl som möjligheten att bättre stå emot klimatförändringar.
- Klarar extremväder. Gräs- och klövervallar är mindre känsliga för torka respektive stora mängder nederbörd. Ettåriga grödor, som spannmål, minskar ofta kolmängden i marken, vilket gör att vallodling behövs för att balansera denna negativa effekt.
- Gynnar pollinerare. Vallodling har goda effekter på jordhälsa och mikrolivet (mångfalden i åkerjorden). Vallen innebär ofta inblandning av blommande växter vilket gynnar pollinerare. Vallen är också en viktig avbrottsgröda som skapar mer hållbara växtföljder.
- Minskat behov av insatsmedel. Vall i växtföljden i spannmålsintensiva bygder och på gårdar med i huvudsak växtodling innebär minskade risker med växtskadegörare och förlust av växtnäringsämnen - och bidrar till mer hållbara gödnings- och växtskyddsstrategier med minskat behov av insatsmedel. Extensivt skötta vallar, som slås och skördas efter att blommande växter har satt frö, är särskilt betydelsefulla för den biologiska mångfalden och utvecklar med tiden ängsmarkskaraktär.
- Ökad självförsörjningsförmåga i produktionen. Vallfoder är det mest hållbara fodret till våra idisslande djur, och ju mer högkvalitativ vallodling vi har i landet desto mer av våra idisslares foderstater skulle kunna utgöras av grovfoder med höga proteinhalter, vilket minskar behovet av importerade proteinfodermedel.
- Bioraffinering av vallväxter visar i danskt försök vara ett lovande koncept för ökad produktion av vall och ett bidrag till ökad inhemsk proteinfoderråvara för högavkastande mjölkkor. Den fiberrika presskakan har hög smältbarhet av råprotein och fiber, vilket innebär god fodereffektivitet.
