LRF Mälardalen i media 2024

2024

Vi blickar nu tillbaka på nyhetsåret 2024 med ett urval av nyhets- och debattartiklar. Bland rubrikerna hittar vi besked om skörden, kritik mot kommuner och regeringen, samt en rad positiva nyheter om våra medlemmar.

Nyheter

Först tittar vi på ett urval av nyhetsinslag från 2024 där LRF har förekommit.

Det tuffa ekonomiska läget har lett till att många andra livsmedelsproducenter i Stockholms län nu funderar på att lägga ner sin verksamhet. Det visar en undersökning som Region Stockholm gjort.

Bränslepriserna sänktes ordentligt vid årsskiftet. ”Enorm skillnad”, säger lantbrukaren Thomas Jöngren i Alunda. Samtidigt är han kritisk till hur olika bränslen skattereduceras.

Sveriges lantbrukare har det tufft. Höga kostnader, extrema väderförhållanden och tunga arbetsbördor sätter sin prägel på både ekonomi och välmående. Nu inleder Jordbruksverket en undersökning på regeringens uppdrag för att kartlägga lantbrukarnas arbetsmiljö och livssituation.

När den afrikanska svinpesten slog till i Fagersta hamnade skogsägaren och lantbrukaren Erik Brates hela skogsinnehav inom den skyddade zonen.

Nu får bönderna mer ersättning för mjölken från Arla. Det välkomnar bonden Ingrid Sommar utanför Rytterne som berättar hur mycket hon får in på det.

Redan före en dödsolycka fanns kritik mot sträckan på länsväg 272. Lantbrukaren Lars-Erik Hägg har svårt att komma fram med sina maskiner. Responsen från Trafikverket var inte vad han hoppades på.

Tomas Olsson, 52, är bonde i femte generationen. På Norrby Gård utanför Kungsör bedriver han lammproduktion i stor skala med 1 000 tackor.

I framtiden väntas det bli större problem med brist på grundvatten i Uppland, det här enligt en ny rapport från Sveriges geologiska undersökning, SGU. Bonden Daniel Pettersson är orolig för att han kan tvingas sluta med sitt lantbruk.

Sverige har rekordfå lamm efter att fårbönderna skalat ner sina verksamheter. Oron för vargattacker har fått fårbonden Åsa Sikberg på Gåvastbogård att minska antalet djur. Att skydda djuren blir för dyrt, anser hon.

Det är lamningstider på Grävelsta gård och i lagården kryllar det av ulliga småttingar. Rose-Marie och Roger Billefält har bråda dagar just nu.

Vädrets makter är svåra att bestämma över, det vet vi alla. Lantbrukaren Per Aldéns filosofi har alltid varit att det bra och dåliga vädret jämnar ut sig – fram tills förra året.

Många Enköpingsbor går promenadslingan runt Gröngarn för att centralt se får och kossor i hagen sommartid. Djuren tas dit av Birgitta Ulväng, Örsundsbro, efter önskemål av Enköpings kommun som vill att landskapet underhålls av betesgång. Men nu visar det sig vara svårt att hitta får till sommaren.

EU-valet närmar sig och det är ett viktigt val för Sveriges lantbrukare. Jozef Schimmel är ekobonde i Almunge öster om Uppsala och tycker att svenska EU-parlamentariker saknar kunskap om lantbruk.

En tredjedel av EU:s budget går till olika former av jordbruksstöd. För Lovisa och Gustaf, unga bönder i Rasbokil, är EU-stödet helt avgörande.

Efter helgens vargangrepp, då ett tiotal får dödades, har lantbrukarna Sofia Kvist och Henrik Svensson från Västerås valt att ta hem sina djur från ön i Mälaren.

Trots en blöt fjolårshöst och torka efter vårsådden så är skördeläget för Mälardalens bönder klart bättre än i fjol.

Snart kommer bönderna att börja tröska. Hur kommer skörden bli i år? "Jag har förträngt 2023 och lagt det bakom mig" säger Robert Ihrsén, lantbrukare i Frösthult.

2024 ser ut att vara ett bra skördeår för gräs och hö i Stockholms län. Och i år sticker skörden ut på mer än bara ett sätt.

Efter våren och sommaren finns i år hopp för en bra mycket bättre skördesäsong. Birgitta Ulväng, lantbrukare utanför Örsundsbro och styrelseledamot i LRF Mälardalen, berättar om hur den tuffa tiden har påverkat lantbrukare – och varför det finns optimism inför årets skörd.

Olsbo gård har gått i arv i generationer och det senaste skiftet har varit på tapeten i många år. I mars blev det av, när Nicklas Andersson tog över efter sin far.

Årets skörd förväntas bli bättre, men eftersmaken av fjolårets säsong sitter kvar. Följderna av en dålig säsong tar lång tid att återhämta sig från, berättar bonden Robert Kihlin.

Böndernas räddningsvärn i Uppland växer nu när LRF i Tierp har anslutit sig till Östhammar och Uppsala för att kunna rycka ut vid bränder.

Fredrik Melin, som bland annat odlar ärtor i Romfartuna, är orolig för dovhjort. Viltbesöken i odlingen har redan gett honom bekymmer. Det kommer bli värre om dovhjorten etablerar sig, menar han.

Torka, översvämningar och svinpest, vi har haft det väldigt tufft, vi har nog varit mest utsatta i hela Sverige, säger Tomas Olsson ordförande LRF Mälardalen.

Ängsholmens gårdsmejeri i Harbo var de första i Sverige att importera mjölkbufflar och var ett tag Sveriges enda producenter av buffelmozzarella.

Förra året var utmanande för lantbrukare med både torka och översvämningar. Årets skörd ser mer lovande ut för Mälaröarnas lantbrukare.

Karin Jansson på Tvetalunds lantbruk har inte haft semester sedan 2018. Och just nu lär det inte bli någon heller. Det är nu hennes medarbetare Filippa, Mumsemor, Bella, Britta, Gullros och Tea producerar som bäst, och nu som Karins osttillverkning går på högvarv.

I år har bönderna, till skillnad från i fjol, sluppit torka, och spannmålsskörden lovande ut.

Spannmålsskörden i Västmanland blir sämre än i landet i stort. Enligt Jordbruksverkets skördeprognos blir den svenska skörden 25 procent bättre än katastrofåret 2023.

Tierps nya frivilliga brandvärn har sedan i våras stått redo att ge sig ut och hjälpa räddningstjänsten vid bränder.

Stora bränder i terrängen har härjat i Uppsala län de senaste somrarna och med klimatförändringar befaras detta bli ett allt större problem. Men i Tierp är nu en grupp kunniga skogsexperter redo att rycka ut och stoppa eldens spridning.

Framöver kan eldsvådor i skog och mark kanske tas omhand av ett nybildat värn av frivilliga landsbygdsbor i Tierps kommun som ska komplettera räddningstjänstens insatser.

För två år sen köpte Albin Hidén och hans familj Vida gård utanför Harbo. 35 mil från barndomshemmet i Säffle siktar Albin på att lantbruket ska bli hans syssla på heltid.

Stora delar av Albin Hidéns mark hamnade under vatten då Tämnaren i höstas drabbades av en av de värsta översvämningarna någonsin.

En ny allvarligare variant av det dödliga viruset blåtunga sprider sig i Europa. Sjukdomen drabbar får- och klövdjur. Fårbonden Tomas Olsson i Kungsör berättar vad det är som oroar honom.

Fårbonden Tomas Olsson fick höra att hans får var på rymmen genom sociala medier. Det var stormen Lilian som ställt till det.

Oscar Eriksson och Madeleine Henningsson på Sörsylta gård i Munktorp, tog emot priset som ”Årets Nötköttsföretagare” i Västmanland av Tomas Olsson, ordförande för LRF Mälardalen.

Det är torrt i marken i år, vilket gör det svårt för lantbrukare med betande djur som kor eller får. Flera lantbrukare i Enköping har drabbats hårt av torkan och behöver nu ta av nödlagret av foder för att förse sina djur med mat.

För tre år sedan kom de med fyra barn och massor med kor till Rävnäs gård. Här lever de på sitt sätt, öppnar upp landskapet och uppfostrar ovanligt gosiga kossor.

Sedan krigsstarten 2022 har Södertälje ortsförbund odlat och sålt solrosor för att samla in pengar till Ukraina. Pengarna går till stipendier för ungdomar som ska gå på lantbruksgymnasiet Agro Kebety i Ukraina.

Vid en extrastämma antog medlemmarna i LRF Mälardalen enhälligt nya stadgar som syftar till att skapa bättre förutsättningar för framtidens näringspolitiska arbete samt öppna upp för nya former av dialog och nätverkande.

Klas Hanssons jordbruksmark skulle ha kluvits av den nya vägdragningen för länsväg 288 mellan Gimo och Börstil. Nu föreslår Trafikverket en mindre ombyggnad med nuvarande vägdragning.

Snart kan skogsägare få fri tillgång till sin skog igen efter att bekämpningen av svinpesten gått snabbare än väntat. Det var i elfte timmen för Erik Brate utanför Fagersta.

Antalet får har minskat i Sverige, trots hög efterfrågan på lammkött. Tomas Olsson, fårbonde utanför Kungsör, förklarar vad han tror ligger bakom den rasande siffran.

Daniel Röjerås är spannmålsbonde och jägare och bor mellan Huddunge och Harbo – mitt i Siggefora vargrevir. Han berättar om vad han har sett.

Det kommer vara viktigt och avgörande med en statlig finansiering för att höja krisberedskapen brett, säger Jeanette Elander.

Viltskador orsakar stora problem för lantbrukare. Bonden Johan Helin berättar att han ser skador från vilt väldigt ofta.

Runt och runt, fram och tillbaka. Men snöröjaren Erik Edbergs arbete hjälper föga, anser han själv. ”Det märks inte att man plogar, det kommer bara ny snö”, säger han.

Bönderna har fått en broschyr som innehåller råd vad man ska göra för att höja sin beredskap. Håkan Johansson, lantbrukare och markägare på Åby i Saladamm, är en av de som fått broschyren.

Debatt

Det har producerats och publicerats en rad debattartiklar under året, inom många olika ämnen. Här är ett axplock.

LRF Ungdomen i Dalarna, Gävleborg och Mälardalen skriver att vi borde prata mer öppet om psykisk ohälsa.

Vi behöver enas om hur och var vi styr vattnet nästa gång det blir skyfall så att skada på samhällsviktiga verksamheter begränsas.

Tillräckliga medel kan komma att saknas för att finansiera ersättning för den skogsmark som skyddas.

Grundlagskommittén, sätt stopp för den pågående erodering som hotar det grundläggande förtroendet mellan stat och individ.

Jordbruket är inte ett särintresse för den krympande minoritet av Sveriges befolkning som arbetar med det, det är en överlevnadsfråga för hela samhället – mat kan ingen av oss vara utan.

LRFs uppfattning är att markförlagd kraftöverföring är det bästa möjliga teknikalternativet då det ger en ökad förmåga till styrbarhet och framtidsanpassning till nya elproduktionskällor, är mer marksnålt och innebär bättre boendemiljö för närboende.

Uppsala kommun borde välja sådana alternativ istället för att exploatera åkerjord.

Varför exploaterar Uppsala bördig åkermark när småskaliga lantbruk kämpar med obrukbar och olönsam mark, undrar debattörerna.

Utan markägarnas engagemang och vår kunskap om tillgänglig foderareal och skadenivåer kommer viltförvaltningen fortsätta att kantra.