Det blev ett intensivt år för LRF Mälardalen vad gäller media. Här bjuder vi på ett urval av de debatt- och nyhetsartiklar som har publicerats under året.

Nyheterna

På nyhetsplats domineras 2023 helt av svinpesten, som bröt ut i Fagersta 6 september. Veckorna efter det var minst sagt hektiska för våra förtroendevalda och personal med att hantera våra medlemmars frågor och farhågor och medias förfrågningar.

Jämfört med andra frågor under året var det gällande svinpesten en stor skillnad för oss regionalt att riksmedia också var väldigt på under några veckor. Vid sammanräkningar i efterhand så sprängde vi med god marginal vårt mål för antalet inslag i nyheterna för hela året på bara några veckor.

Men även innan svinpesten så var det högre tryck än vanligt från nyhetsredaktionerna. I början av sommaren var det torkan som många rapporterade om och senare översvämningarna, som drabbade inte minst området Heby-Sala svårt.

Och efter torkan kom regn, mycket regn som bara fortsatte falla. Roberth Kihlin som sitter i LRF Mälardalens regionstyrelse intervjuades av Aftonbladet om hur översvämningarna påverkat hans lantbruk. Roberth intervjuades också av Dagens Nyheter om de ekonomiska effekterna på hans verksamhet efter torka, översvämningar, höga räntor osv.

Även brottslighet som drabbar våra medlemmar uppmärksammades i media.

2023 kommer säkerligen kommas ihåg främst för mindre trevliga saker som torka, översvämningar och svinpest. Men även om det dominerade nyheterna så rapporterades det även om en hel del positivt inom vår region. Här bjuder vi på två exempel.

Daniel Filipsson bytte ut den oljeeldade pannan mot en som eldas med träflis. Investering gjordes möjlig av pengar från Klimatklivet, och gjordes för en bättre ekonomi men också för klimatet.

Guldmedaljvinnaren Håkan Hellberg, Vretens gård utanför Järna, tog tillsammans med 20 andra mjölkbönder emot LRFs Guldmedalj för den som levererat mjölk av mycket hög kvalitet i minst 23 år.

Palle Borgström på besök i Sala.

Debattartiklar

LRF Mälardalen driver förstås en rad frågor och lyfte många av dem i debattartiklar under året. Här vill vi peka på några exempel på de debattartiklar som vi har fått publicerade under 2023.

Tidigt på året argumenterade vi för att om de gröna näringarna får rätt förutsättningar så tillför vi ytterligare 50 TWh i ny ren energiproduktion. Vi har lösningarna och svenska företagare inom jord och skog är beredda att göra vår del för att säkra svensk energiproduktion.

Inför vårsådden uppmanade vi konsumenter att fortsätta välja svensk mat vilket bidrar till att säkra livsmedelsförsörjningen. Då visste vi förstås inte vad som skulle hända senare under 2023.

Vi har under året jobbat hårt med att få fler debattartiklar publicerade om lokala frågor och med lokala LRFare, så som den lokala kommungruppens ordförande. Det är ett arbete som kommer fortgå in i nästa år.

En sådan lokal fråga som vi uppmärksammade var att Köpings kommun flaggade under tidig sommar att de skulle dra in skolmjölken till lunch i sina skolor. Det tycker vi förstås var ett dåligt beslut, vilket vi lyfte i en debattartikel. Senare ändrade sig kommunen, vilket vi förstås tycker är bra. Detta uppmärksammades också på nyhetsplats.

Vi protesterade mot beskedet att den brandbil som under lång tid varit och är stationerad i Hjälmunge skulle tas bort för att ersättas med ett mindre utryckningsfordon. 

När Svenska kraftnät ville dra luftledningar över delar av Köping, då reagerade vi. Både mot hur processen har gått till och hur dåligt det är med luftledningar.

LRFs kommungrupper i Sala och Enköping försökte uppmana politikerna att uppvakta Trafikverket och påtala problemen för lantbruket med vägsträckan på riksväg 70 mellan Fjärdhundra och Tärna.

Även om svinpesten gav upphov till en lång rad nyhetsinslag, som vi sett ovan, så gav vi oss även in i debatten. Vårt budskap var att priset för att bekämpa svinpesten inte kan betalas av enskilda företagare. Vi kan bara göra det tillsammans. Vi gick också ut med det enkla, raka och tydliga budskapet att vi behöver minska vildsvinsstammen med 90 procent. En anledning till varför vi vill minska vildsvinsstammen är att vildsvinen varje år orsakar vildsvinen skador i jordbruket för två miljarder kronor, något som hotar vår livsmedelsförsörjning. Det i en tid då vår självförsörjningsgrad redan är skrämmande låg, något vi också har påpekat.

Vi har också debatterat skogen. Tillsammans med Mellanskog framförde vi kritik mot  Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens riktlinjer för skydd av natur som vi anser inte bygger på frivillighet. Vi argumenterade också för att när medeltemperaturen stiger kan det vara rimligt att låta naturreservatens områdesskydd vara tidsbegränsat

I en debattartikel framförde vi att det gäller att skilja på diken och diken

Vi lyfte också vargfrågan i en debattartikel. Det må vara så att politikens intentioner gällande rovdjursförvaltningen är god, men det räcker inte.

Ett händelserikt år minst sagt. Nu ser vi fram emot 2024!