LRF Gävleborg: processerna kring omprövning av vattenkraft måste förbättras

Regeringen har lagt fram förslag på lagändringar som har till avsikt att förbättra balansen mellan vattenmiljö och kraftproduktion i samband med processen att skapa moderna miljövillkor för vattenkraften. LRF Gävleborg välkomnar förändring och hoppas på förbättring av processerna ur flera aspekter.

Den svenska vattenkraften ska miljöanpassas, men de processer som har genomförts hittills har inte gått som planerat. Myndigheterna har ställt mycket kostsamma och långtgående krav på miljöanpassning, vilket istället har lett till utrivning av mycket av den småskaliga vattenkraften.

Av 23 hittills avgjorda ärenden i miljödomstolarna har endast tre resulterat i en miljöanpassning, trots att det inte var syftet med omprövningen. Intressen utöver fiske och kraftproduktion har inte fått komma till tals i processerna, alternativ har inte diskuterats i tillräcklig utsträckning och negativa effekter av utrivning har inte belysts. Regeringen har vid flera tillfällen pausat processerna för att utreda hur lagstiftningen behöver förändras.

Att det behövs regelförändringar för att bättre balansera vattenkraftsbehovet mot miljökraven har också förts fram av myndigheter såsom Svenska Kraftnät, Energimyndigheten samt Havs och Vattenmyndigheten. Nu pågår en remiss om förslag till lagändringar, där LRF på nationell nivå är remissinstans.

– Det finns flera förslag i promemorian som är positiva och förhoppningsvis leder till en tillämpning och en kravnivå på miljöanpassning som blir mer rimlig, säger Fredrik Almér ansvarig för vattenfrågor i regionstyrelsen, LRF Gävleborg.

Samtidigt finns det delar som behöver utvecklas ytterligare och där är lärdomar från hittills genomförda processer och domslut kring småskalig vattenkraft viktiga. Samverkansprocessen och finansieringen är två saker. Om verksamhetsutövarna fick full finansiering för miljöanpassning, lägre ersättning för utrivning eller en fråga om sälja sin anläggning till exempelvis kommunen skulle nog resultatet se annorlunda ut, lägger Fredrik Almér till.

I Gävleborgs län har nyligen ett domslut om utrivning i Testeboån överklagats av LRF lokalt, med beskedet att LRFs kommungrupp inte har talerätt. Kommungruppen har bl.a. belyst att samverkan har varit alltför avgränsad och uteslutit viktiga lokala företrädare. Vidare har kommungruppen poängterat att målet för processerna bör vara bibehållen kraftförsörjning och miljöanpassning, inte en ensidig talan för utrivning.

– Det är egentligen ett ganska okontroversiellt budskap vi har. Om vi kunde hitta lösningar där alla parter vinner något skulle vi garanterat komma framåt snabbare, säger Fredrik Almér.

– Som processerna sett ut hittills har det inte funnits någon reell möjlighet för andra intressen att komma till tals för att möjliggöra kloka avvägningar. En ytterst snäv krets har bjudits in i samverkan eller anses ha talerätt i frågorna, säger Lotta Zetterlund, ordförande för LRF Gävleborg.

Det är varken bra för samhället eller rättssäkert att det har varit så. Länsstyrelsen Gävleborg har själva i en rapport konstaterat att samverkan för Testeboån inte nådde ända fram. Man konstaterar att tidplanen var för kort och att länsstyrelsen hade kunnat vara mer drivande gentemot andra parter. Länsstyrelsen ansåg generellt också att miljökvalitetsnormen i de flesta fall kunde nås med fortsatt drift av vattenkraften. Vi anar nu en ändrad inriktning hos Länsstyrelsen Gävleborg, så att LRF också får insyn i samverkansprocesserna. Det känns bra och visar att vårt påverkansarbete ger resultat, säger Lotta Zetterlund.

LRF har vid flera tillfällen påpekat att den småskaliga vattenkraften är viktig ur flera aspekter. Vattenkraften har historiskt varit en grund för uppbyggnad av samhället runt omkring. Vattenspeglarna skapar idag värden för boendemiljö och friluftsliv och medför tillgång till brand- eller nödvatten samt ger möjlighet till lokal elförsörjning. Nyligen belystes också den småskaliga vattenkraftens betydelse för beredskap i en debattartikel av Civilförsvarsförbundet och Svensk Vattenkraftförening.

– Det är viktigt att förändringarna leder till en process där man tar hänsyn inte bara till den småskaliga vattenkraftens bidrag på nationell nivå utan också till bidraget på lokal och regional nivå, säger Elsa Heinke, sakkunnig i LRF Mitt.

Och då handlar det inte bara om effekt, utan om elförsörjning ut ett beredskapsperspektiv, vattenförvaltning med ett förändrat klimat och alla de andra värden som skapats runt en vattenspegel och som inte värderas med nuvarande modell. Genom att bjuda in företrädare för dessa intressen till samverkan kan alla värden synliggöras, avvägningar diskuteras och förslagen förankras på ett helt annat sätt. Det borde vara ett sätt att underlätta och snabba på processerna, säger Elsa Heinke.

LRF Gävleborg anser att det borde vara fullt möjligt att uppnå vandringsmöjlighet för fisk, bibehållen elproduktion, bevarade kulturvärden och boendemiljöer om staten kunde skjuta till en del av pengarna för miljöanpassningarna.

– Man kan ju fråga sig vad det kostar att ersätta den förlorade effekten, som blir resultatet av att anläggningar rivs ut. Och också fundera på om det är rimligt att privatpersoner eller företag ska ta den ekonomiska smällen för något som staten har bestämt, avslutar Fredrik Almér.

Magnus Nystedt
Regional kommunikatör LRF Mitt
magnus.nystedt@lrf.se
010-184 26 49