LRF Gävleborg i media 2024
2024-12-17
Vi blickar nu tillbaka på nyhetsåret 2024 med ett urval av nyhets- och debattartiklar. Bland rubrikerna hittar vi glädjande besked om skörden, kritik mot kommuner och regeringen, samt en rad positiva nyheter om våra medlemmar.
Det har publicerats fler nyhets- och debattartiklar än vad vi har inkluderat nedan, men vi har valt bort de som bara publicerats i pappersversionen av tidningar.
Nyheter
Först tittar vi på ett urval av nyhetsinslag från 2024 där LRF har förekommit.
När årets älgjakt planeras i Norra Hälsinglands älgförvaltningsområde är fyra av sex ledamöter utbytta. ”Det är olyckligt och olämpligt skött”, säger LRFs representant Johan Persson.
För fem år sedan tog bröderna Stefan och Thomas Åkerlund som sjunde generation över lantbruket i Holmsveden. Nu står snart den nya ladugården, en mångmiljonsatsning, klar.
Frida Larsson förverkligar sin dröm när hon tillsammans med sambon Patrik Bodin blir kommunens nionde mjölkgård. De bygger en helt ny ladugård i Borg och snart flyttar runt 100 kor in.
Open infras fibergrävning har förstört åkermarker kring Lingbo. Enligt Lantbrukarnas riksförbund, LRF, är det inte första gången bolaget gör bort sig. ”Det är under all kritik, säger Lotta Zetterlund, ordförande i LRF Gävleborg.
Kossorna på Ovansjö lantbruk ut springer runt, hoppar och stångas, precis som det brukar vara på ett kosläpp.
Vilka politiker som tar makten i Bryssel har betydelse för vad som hamnar i våra kylskåp, skafferier och matkällare. Därför är det viktigt att göra sin röst hörd den 9 juni, menar bonden Magnus Hägglund.
Vilken roll ska EU ha när det gäller skogsbruket? LRF i Söderhamn bjöd under veckan in partiernas kandidater till Europaparlamentet för att prata skog.
Värmen i maj satte en rejäl fart på vårbruket på gårdar runt om i Gävleborg. Det varma vädret ger goda förutsättningar för en tidig skörd. Men nu vill bonden Jon Björs ha regn annars kan det få kostsamma konsekvenser.
Hur mycket ska EU-direktiven styra över avverkningen i Sverige? Vi följde med bl.a. LRFs Jonas Gramer ut i skogen för ett samtal om EU.
Efter 46 år har jordgubbsodlingen i Tallåsen lagts ner. Nu ska delar av marken där jordgubbar tidigare odlats bli åkermark och mat till Stenspers Gårds angus-kossor.
Årets varierade sommarväder har överlag varit gynnsamt för bönderna i Bollnäs och Ovanåker. Men väderinstitutens osäkra prognoser har tvingat dem till fler riskfyllda chansningar än normalt.
Utmärkelsen Årets nötköttsföretagare 2024 i Gävleborg går till Olle Johansson, Kerstin Björklin och Fredrik Björklin på Anders-Jons gård i Järvsö.
Flera åkrar i Bollnäs och Ovanåker har i sommar förvandlats till stora majsfält. LRFs lokala ordförande berättar varför grödan slagit rot i Hälsingland.
Regeringen vill upphäva lagen som ger mjölkkor rätt att beta fritt om somrarna. Många är kritiska mot förslaget men bland bönderna i Bollnäs och Ovanåker är tongångarna ändå övervägande positiva. ”Lagen måste anpassas efter verkligheten”, säger bonden Magnus Hägglund.
Mjölkbonden Per-Åke Perers i Växbo har investerat i solenergi. Förhoppningen är att i framtiden kunna göra gården mindre beroende av diesel vid strömavbrott.
Efter laglighetsprövning har EU-kommissionen nu fastslagit att svensk skattefrihet för biogas inte bryter mot EU:s regler för statliga stöd. Därmed kan Sverige slopa skatten och med sänkt pris ge biogasen samma villkor som andra biodrivmedel.
Debatt
Det har producerats och publicerats en rad debattartiklar under året, inom många olika ämnen. Här är ett axplock.
LRF Ungdomen i Dalarna, Gävleborg och Mälardalen skriver att vi borde prata mer öppet om psykisk ohälsa.
Att tillåta en anonym prövningsprocess med tvivelaktig ansvarsfördelning i myndighetsbeslut upphäver brukanderätten till den skog som berörs. Ska det vara en acceptabel myndighetsutövning i demokratiska Sverige?
Med tanke på vilken skillnad du kan göra, borde valet vara enkelt. Varje gång du väljer svensk mat i affären stärks Sveriges bönder och svensk matproduktion.
LRF i Dalarna och Gävleborg ser med oro på hur kommuner våra län väljer att nyttja otidsenliga detaljplaner eller fatta beslut om planering som berör jordbruksmark.
När staten tar över människors egendom, ska den göra det på ett sätt som är rimligt och rättvist – samt betala för sig.
Att tillåta en anonym prövningsprocess med tvivelaktig ansvarsfördelning i myndighetsbeslut upphäver brukanderätten till den skog som berörs. Ska det vara en acceptabel myndighetsutövning i demokratiska Sverige?