LRF Dalarna i media 2024
2024-12-17
Vi blickar nu tillbaka på nyhetsåret 2024 med ett urval av nyhets- och debattartiklar. Bland rubrikerna hittar vi glädjande besked om skörden, kritik mot kommuner och regeringen, samt en rad positiva nyheter om våra medlemmar.
Det har publicerats fler nyhets- och debattartiklar än vad vi har inkluderat nedan, men vi har valt bort de som bara publicerats i pappersversionen av tidningar.
Nyheter
Först tittar vi på ett urval av nyhetsinslag från 2024 där LRF har förekommit.
Varje år utser LRF ungdom i Dalarna bästa livsmedelsbutik i länet. 2024 var det Terese Awén och hennes Hemköp i Hedemora som fick ta mot utmärkelsen.
Anita Boman Daniels omvaldes till ordförande för LRF Dalarna vid regionstämman 21 mars på Hotell Lerdalshöjden i Rättvik.
Anita Boman Daniels välkomnar regeringens tillsättning av en jaktlagsutredning.
LRF Dalarna tror att det finns bättre vägar framåt än de bondeprotester som drabbat andra länder i Europa.
Hos Lina Englund som driver getfarm på Born är det rena barnkammaren. Killinggänget som hänger i gethuset har vuxit till närmare 80 djur.
LRFs kommungrupp i Avesta pekar i en skrivelse på närheten till vattenskyddsområde och risken för att vattentäkten förorenas.
Kajsa Petersson driver en av de få mjölkgårdar som i dag är kvar i Avesta kommun.
Mer än hälften av svensk ull bränns eller slängs – samtidigt som stora mängder importeras från andra länder. Den trenden ska ett nytt projekt ändra på.
Rekordmånga vill se när kossorna får springa ut i hagen på Sundborns Lantbruk i Karlsbyheden, dit runt 4 000 personer ur olika generationer kommer för att se kosläppet, fika, handla och besöka gården.
För att belysa den oro som markägarna känner för en framtiden har LRFs kommungrupp i Älvdalen bjudit in riksdagsman Kjell-Arne Ottosson (KD) till en träff i skogen.
När både översvämningsmygg och skogsmygg ger sig på Ronny Sjöqvists kor, ser de ingen annan utväg än att fly.
Förra årets skörd av spannmål var bland de sämsta på 30 år och Sverige, som vanligtvis exporterar spannmål, behövde importera för att täcka behovet – men i år spås det bli ett bättre skördeår.
Sedan 1994 har Gunnar och Kerstin Sahlin drivit den unika strutsfarmen i Borlänge. Efter trettio år med de ståtliga fåglarna lämnar de nu över stafettpinnen till sonen Martin Sahlin.
Årets skörd av vinterpotatis ser ut att bli bra mycket bättre än förra året, då stora mängder ruttnade bort.
Efter förra årets katastrofskörd vänder spannmålsskörden i år tillbaka till det normala, 5,4 miljoner ton, förutspår Jordbruksverket.
Spannmålsskörden väntas i år vara tillbaka till normala nivåer enligt Jordbruksverket. Det är glada nyheter för lantbrukaren Josefin Samuelsson på Österfors gård efter förra årets katastrofskörd.
Solrosorna blommar ut för fullt på bröderna Erik och Martin Bengtssons åkrar i Sundborn och Svärdsjö.
Per Wålstedt är fjärde generationens bonde på gården i Dala-Floda i Gagnefs kommun. Men han skriver också dikter om hur villkoren ser ut för en svensk matproducent.
Regeringen föreslår förändringar inom djurproduktion för att göra Sverige mer konkurrenskraftigt. Joakim Borgs från Gustafs välkomnar särskilt ett förslag – att betesrätten för mjölkkor tas bort.
Det började med ett litet grönsaksland och slutade med att Erika Wallman och Daniel Lidman bokstavligen levde bland pumpor.
Debattartiklar
Det har producerats och publicerats en rad debattartiklar under året, inom många olika ämnen. Här är ett axplock.
LRF Ungdomen i Dalarna, Gävleborg och Mälardalen skriver att vi borde prata mer öppet om psykisk ohälsa.
LRFs kommungrupp i Borlänge menar att kommunstyrelsen gör fel vägval genom att bevilja investeringsmedel för att påbörja exploatering av jordbruksmark för bostäder i Bro.
LRF i Dalarna och Gävleborg ser med oro på hur kommuner våra län väljer att nyttja otidsenliga detaljplaner eller fatta beslut om planering som berör jordbruksmark.
En ökad inhemsk livsmedelsproduktion är nödvändig för att kunna lösa vår matförsörjning i händelser av kris.
Grundlagskommittén, ni kan sätta stopp för den pågående erodering som hotar det grundläggande förtroendet mellan stat och individ.
Utan markägarnas engagemang och vår kunskap om tillgänglig foderareal och skadenivåer kommer viltförvaltningen fortsätta att kantra.