LRF besvarar remissen om EU-kommissionens förslag om ett nytt direktiv om markhälsa och resiliens
2023-11-07
Den 5 juli presenterade EU-kommissionen ett förslag till direktiv om markhälsa och resiliens. Direktivet är en del av EU:s markstrategi för 2030.
Direktivets långsiktiga vision är att all jord inom EU ska vara i ett hälsosamt tillstånd 2050 och svarar upp mot ett av målen i FNs nya Kunming-Montreal ramverk för biodiversitet om att återställa, bibehålla och förbättra tillståndet av världens jordar. Direktivet omfattar en harmoniserad definition av markhälsa, en omfattande och enhetlig miljöövervakning samt rapportering av markhälsa. Förslaget omfattar bland annat följande övergripande delar:
- Etablering av markdistrikt i Sverige
- Kriterier för miljöövervakning
- Deskriptorer (parametrar som beskriver fysiska, kemiska eller biologiska egenskaper avseende jordhälsa), gränsvärden och metod för bedömning av markhälsa
- Principer för exploatering/ianspråktagande av mark
- Principer för hållbart brukande med avseende på markhälsa samt att medlemsländer ska upprätta frivilliga ramverk för att utfärda märkhälsocertifikat.
LRFs syn på förslaget
Markhälsa är en viktig fråga för LRFs medlemmar. Vi har goda erfarenheter av att jobba med frågan i Sverige under lång tid och vill gärna bidra till den fortsatta utvecklingen på området. LRF ser emellertid att nyttan av det föreslagna direktivet i dess nuvarande utformning skulle bli marginell i förhållande till kostnader och ökad administration. Vidare ser vi att jobbet med god markhälsa bättre kan ske på andra sätt. LRF anser att förslaget innehåller många frågetecken och att det finns en stor risk att förslaget leder till en onödig ökning av administration och kostnader. För oss är det viktigt att lagförslaget inte ökar totala kostnader för provtagning och bedömning men framför allt inte ökar kostnader för enskilda lantbrukare/markägare.
LRF är väldigt kritiskt till metoden för bedömning av markhälsa och till flera deskriptorer i Bilaga 1. Lagförslaget förespråkar att bedöma markhälsa med utgångspunkt att om man inte klarar gränsvärdet för en enstaka deskriptor så bedöms den samlade markhälsan som dålig. Detta menar vi blir en starkt förenklad och felaktig beskrivning av markhälsa.
För att underlätta genomförandet, minimera kostnader, arbetsbörda och administration, är det av stor vikt att nyttja befintliga system för miljöövervakning. Det finns även många frågetecken kring vilket syfte som markdistrikten faktiskt skulle fylla, hur övervakningen ska kunna hjälpa enskilda lantbrukare att utföra åtgärder som leder till bättre markhälsa och hur det är avsett att principerna för hållbart brukande ska användas. LRF anser att direktivet inte ska ange vad som är hållbara brukningsmetoder. Vår erfarenhet är att rådgivning är ett bra sätt att arbeta för att bidra till ökad markhälsa.
LRFs arbete framåt
I nästa steg i processen ska Parlamentet och Ministerrådet behandla, och komma till beslut om, Kommissionens förslag. I Parlamentet sker omröstningar i utskotten för jordbruk och miljö i januari respektive februari därefter i plenum i mars. Även i rådet går processen snabbt fram. Efter processerna i Rådet och Parlamentet ska trialogförhandlingar ske mellan EU-kommissionen, EU-parlamentet och Ministerrådet. LRF har goda möjligheter att påverka under denna process genom Copa Cogeca, inspel till regionkommittén, inspel till Naturvårdsverket som deltar i förhandlingar för Sverige och genom kontakt med parlamentariker bl.a.
På nationell nivå har vi bland annat kontakt med tjänstepersoner på Regeringskansliet för att bidra med våra inspel, diskuterar frågan med andra organisationer och vi deltar i en samverkansgrupp med olika myndigheter samt organisationer som Naturvårdsverket sammankallar.
