Kunskapsdag om skog, vilt och klimat för fyra organisationer

Det var glada miner, god uppslutning och många samtal under skogsdagen i Flemma utanför Vreta Kloster. För andra året i rad bjöd Södra, LRF, Svenska Jägareföbundet och Jägarnas Riksförbund in medlemmar till en dag i skog och mark för att öka på kunskaper och bidra till lärande dialog. Skogsstyrelsen var också med i arrangörstruppen. Det blev ett 80-tal besökare som vid fem stationer fick lyssna och resonera.

- Att samla medlemmar från olika intresseorganisationer som vi har gjort här i dag är enda vägen framåt för livskraftiga viltstammar i balans med fodertillgången. Högt i tak och att alla får diskutera sina åsikter är det som gör att vi kan nå målen, säger Jonas Edlund skogs- och viltansvarig i LRFs regionstyrelse.

Fem stationer

Stationerna tog upp viltets påverkan på lantbruket, älgbetesinventeringen ÄBIN, betydelsen av en aktiv klövviltsförvaltning, hälsosamma viltstammar och skogen i ett nytt klimat.

Max 4 procents skördebortfall på grund av viltskador

LRF har satt en toleransgräns på max 4 procents skördebortfall på gårdsnivå. För att beräkna viltskadorna på sin fastighet är ett effektivt sätt att sätta upp några referensburar, där viltet inte kommer åt grödan. Anna Åman, sakkunnig inom skog och vilt på LRF, berättade att rekommendationen är att buren ska vara uppe året runt, eftersom det under vinter och vår blir mycket tramp- och betesskador som påverkar den värdefulla förstaskörden för vall men också höstsådda grödor.

Resonemang om ÄBIN

ÄBIN mäter skador av hjortdjur, inte bara älg, och ska bedömas över tid. Mätningarna indikerar balans eller obalans mellan foder och samlat vilttryck. Vid stationen resonerades det kring vad ÄBIN mäter och hur man använder resultaten. Skogsstyrelsen och Södra beskrev vikten av att sätta tall på magra, men även medelgoda, marker och att få upp löv för framtidens skogsbestånd. Flerartsförvaltning är nödvändig om älgen ska få plats. Även rådjur konkurrerar med älgen om mat, de är båda finsmakare.

Avskjutningsstrategier för hållbara klövviltsstammar

Jonas Edlund, som brukar Flemma gård och höll i planeringen för dagen, hade ett föredrag om klövviltsförvaltning över tid samt betydelsen av aktiv förvaltning och strategier för avskjutning. Älgen är fortfarande på en hög nivå om man ser bakåt i tiden. Det som har förändrats är att det är fler arter nu än förr och i höga populationer. Det måste anpassas till det foder som finns i landskapet. Medskicket är; skjut kalvar för att få en högre medelålder. För att sänka hjortstammar behöver dessutom andelen hindar vara hög i avskjutningen. Sträva efter en älg- och hjortstam med stora fina djur och hög medelålder.

Det naturliga fodret måste räcka till allt klövvilt

Jägarförbunden hade en gemensam station och framhöll rådet att prioritera att skjuta kalvar, särskilt nu när klimatet har varit utmanande för älgen. Det är viktigt med friska djur av god kvalité. Små kalvar blir små även framgent. Båda förbunden menade att lokalt är hjortstammarna för höga och det får konsekvenser även för älgen. Foder i landskapet behöver vara tillräckligt – hellre kvalitét än kvantitét.

Skog i ett nytt klimat kräver förändrat brukande

Stationen "Skogen i ett nytt klimat" höll Skogsstyrelsens Mattias Sparf i. Han kallades till slut skämtsamt för en ”dysterkvist”, för det är enorma utmaningar framöver med anledning av klimatförändringar. Skogsbruket måste agera. De skogar som anläggs nu ska vara rustade för ett helt annat klimat om 50-100 år. Viltet får inte avgöra hur skogsägaren kan lyckas med föryngringar, det måste vara möjligt att etablera tall och lövskog för varierat skogslandskap. Vi kommer att se mer av insekter, svampangrepp, brand och storm på grund av varmare och längre växtsäsong samt ibland för mycket och ibland för lite vatten. 

- Behåll vattnet på er egen mark och var tidiga i röjning- och gallringsinsatser för att bidra till stabila vitala skogar, rådde Mattias Sparf.

Gemensam linje för att nå målen

Jägarförbunden, LRF och Södra i Östergötland har enats om en gemensam linje. Betydelsen av samtal och dialog, både på övergripande nivå men framförallt på lokal nivå, är avgörande för att i framtiden få välmående viltstammar i balans med jord- och skogsbruk.

- Det var stort engagemang i grupperna under dagen. Det engagemanget är nödvändigt för att komma framåt och behöver tas vidare i lokala nätverk samt i älgförvaltnings- och älgskötselområden, jaktlag och hos markägare och jägare, säger Jonas Edlund.

Avslutningsvis serverades vildsvinskebab, som Länsstyrelsens samverkansprojekt om vildsvin- och dovhjortsförvaltning bjöd på. Responsen under och efter skogsdagen bekräftar att den var mycket uppskattad.

Läs mer:

Toleransnivå sätter gränser för viltskador i jordbruket

Tänk vilt när du sköter din skog (Rapport från Skogsstyrelsen 2023)