Krönika: Stefan Gustafsson

Då ska vi snart summera 2023, året då inget borde gått fel på grund av rekordhöga kostnader för insatsvaror och en ränta som fortsätter att gå upp. Men det gjorde det. Året började med en kall vår som övergick till ett rekordvarmt och torrt maj och juni. Sen började det regna i juli, något som aldrig tycktes ta slut.

Det har tröskats väldigt mycket blöta grödor av dålig kvalitet, som många gånger bara dugt som fodersäd. Att bärga torr halm har också varit väldigt svårt och mängden har många gånger varit liten. Torrt hö och hösilage är också en bristvara, men tack vare regnet har nog de flesta djuruppfödare fått in gott om grovfoder. Att bygga upp ett lager är nog en god ide när vädret blir allt nyckfullare.

Detta kommer att sätta sina spår ekonomiskt för många lantbruksföretag. Vi kommer att få ett krisstöd, men det blir ju inte så stort belopp och det kommer nog upplevas orättvist eftersom höstgrödor inte får stöd. Men lantbruket kan inte förlita sig på stöd, vi måste ju ha så bra lönsamhet att vi kan parera större svängningar. Vi måste bort från debatten att livsmedel bara ska vara billigt!

Att förbereda oss på ett mera växlande klimat är nog något vi måste jobba mycket med framöver. Vi ordnade nyligen en täckdikningsdag, där vi diskuterade vikten av väldränerade fält för att få jämna skördenivåer i ett växlande klimat. Men vi måste få alla myndigheter med oss för att också kunna öka livsmedelsproduktionen I framtiden. Det håller inte att staten ger stöd till täckdikning och samtidigt försöker stoppa den med restriktioner på grund av fornminnen i jordbrukslandskapet.

Just att kunna avleda större vattenmängder gör att det kommer vara ännu viktigare att underhålla sina diken framöver. Vill ni lära er mer om diken och kanske vill få igång ett slumrade dikningsföretag finns det utbildade cirkelledare som kan leda en studiecirkel i ämnet. Hör av er till oss i regionen så kan vi förmedla kontakter.

Något vi jobbat mycket med det senaste året är framtidens folkrörelse. På stämman togs det ett inriktningsbeslut att ta fram ett färdigt förslag till riksförbundsstämman 2024. Passa på att gå på ert lokalavdelningsårsmöte och tyck till om remissen och diskutera det i era styrelser. Remissperioden är 30 oktober till 2 januari. Vi från regionstyrelsen kommer att försöka åka ut på så många möten som möjligt, så tveka inte att höra av er till oss. 

Viltfrågan är ständigt aktuell i Sörmland. Länsstyrelsen har förlängt den generella skyddsjakten på dovhjort i hela Sörmland till 31 augusti 2025 och det är godkänt att använda moderna mörkersikten vid skyddsjakt på hjort. Gå in på länsstyrelsens hemsida och läs på om villkoren kring skyddsjakten. Även skyddsjaktsbesluten på kronhjort ökar i Sörmland och detta är bra för att brukare ska kunna skydda sin gröda och skog. 

Men samtidigt visar det att viltförvaltningen inte fungerar särskilt bra på många ställen i länet och det är ju det som är det största problemet. Engagera er i förvaltningsområdena och diskutera med era jägare eller jordägare. Det är bara när man drar åt samma håll man kan förändra förvaltningen av viltet. Jag märker att det börjar röra på sig i olika områden där man har börjat jobba med inventering och förvaltningsmål även på annat vilt än älg och kronvilt.

Det har beslutats om licensjakt på sex vargar i Sörmland. Det är bra, men vi är nog många som ändå tycker att det är för lite eftersom vi har 7.5 revir. Den årliga populationen ökar nog mer än så, men jag tror ändå att det är en bra början och att känslan av maktlöshet minskar lite i varje fall.

Men nu hoppas vi att 2024 blir ett mycket bättre år på alla sätt.

Hälsningar Stefan Gustafsson, regionstyrelsen.