Krönika: Sara Staffare Granqvist

Sara Staffare Granqvist, ledamot i regionstyrelsen, berättar i krönikan om sitt engagemang som förtroendevald och att fortsätta göra det som är hennes stora styrka - entusiasmera de som står längst ifrån vår bransch till att förstå och värna om jord- och skogsbrukets positiva.

”Var tog år 2023 vägen?” slås jag nu av när november går mot sitt slut och iskylan minst sagt har nypt tag i ett par aningens förvånade tår som fortfarande inte riktigt förstått att vintern är här och att året går mot sitt slut. Det känns som att augusti är en vecka bort.

Trots att tiden runnit i väg har året bitvis känts riktigt långt och de regniga dagarna oändliga. Här hemma på gården i nordligaste delen av länet är vi inte riktigt beredda på vinterns intåg och hade mer än gärna klämt in några extra veckor för att ta i kapp lite av det arbete som jag önskat hinna innan snön kom.

Helgen som passerat hann jag trots arbete och bestyr klämma in en årlig träff där vänner från land och rike installerade sig för en riktigt trevlig helg med gemenskap och till viss del verklighetsflykt. Jag får en påfyllnad av det ”gamla livets bekymmer” och vännerna får jorda sig en aning i min värld. De unga damerna från stan har följt med mig på, i deras ögon hisnande, promenader kring de blygsamma ägorna på 47 hektar.

Ute i beteshagen, på en liten talludde dit jag själv brukar smita i väg för att få en stunds lugn, blickades det ut över det frusna gräset och konstaterades med imponerande ögon att ”tänk Sara, här går du på din alldeles egna mark och den är gigantisk”. Det är så olika det där, beroende på vem betraktaren är. Vidare på promenaden konstaterade jag att min och vår allas värld i den gröna näringen är väldigt främmande för dagens ”stadsisar” som jag lite hjärtligt brukar kalla dem.

Efter en helg av paljetter och ledighet fick jag med ny energi äntligen hoppa tillbaka i LRF-västen. Veckan rivstartade med årsmöte hemma i lokalavdelningen för att sedan fortsätta med en måndag i skogens tecken, där vi från regionstyrelsen mötte riksdagsbänken för en dialog i verkligheten. Våra politiker fick ta del av det föredömliga skogsbruk som finns i vårt land och bland våra medlemmar. 

I bilen hem hinner jag både konstatera att det är otroligt mycket inom vår näring som är nytt för mig och att mitt uppdrag i regionstyrelsen tar mig med på både intressanta möten, nya kunskaper, kontakter och resor. Trots den ibland upplevda tidsbristen finner jag en stor glädje och engagemang för att fortsätta göra det som kanske är min största styrka för den gröna näringen – nämligen att entusiasmera de som står längst ifrån vår bransch till att förstå och värna om jord- och skogsbrukets positiva, för att inte säga livsviktiga innebörd för oss som människor men också samhället och dess utveckling i det stora hela.

Med dessa rader önskar jag er alla en riktigt fin adventstid och hoppas att ni också får tid för lite lugn och ny energi efter ett år som för oss alla varit intensivt, skakigt och ofta tungt betonat av vädret!

/Sara Staffare Granqvist, styrelseledamot LRF Örebro