Behöver vi vara oroliga för PFAS i ekoägg?

KRÖNIKA. Åt ni många ägg i påsk? I år fick ekoäggen lite extra uppmärksamhet inför påskhelgen. PFAS* har hittats i ekoägg. Behöver vi vara oroliga?

Påsken är äggets högtid och för oss innebär det att vi behöver fylla på i äggboden lite oftare, vi får lite fler samtal från folk som vill köpa lokalt, som frågar om det finns ägg kvar och vad de kostar. Vi klappar lite extra på hönsen på den dagliga rundan och är tacksamma för att de fortsätter värpa, även idag. Strax innan påsk fick den äldre gruppen höns komma ut i hagen. Nollgradigt, mulet och med lite snö som yrde i luften, med de var snabbare ut än vi trodde. De yngre får komma ut så fort de är i fas med sitt ljusprogram, någon vecka senare kanske. Det finns inte mycket att äta där ute ännu, påsken är tidig i år. Men det är roligt både för hönsen och för kunderna och i år är vi inte i något restriktionsområde för fågelinfluensa. 

Jag äter minst två ägg om dagen, ibland 4 eller 5. Det är ju både gott och näringsrikt, snabbt och enkelt! Som frukost, mellanmål, lunch eller middag. Ofta extra efter träningspass, och alltid ekologiska. Eftersom det är ekologiska ägg vi har. 

En ekologisk höna bor i stora stallar, ofta med plats för flera tusen höns. Reglerna för ekohöns säger max 18 000 per hus, och max 3 000 per grupp. I varje 3000-grupp kan det vara värt att nämna att det även finns ett antal tuppar, som håller ihop mindre grupper. Det finns egentligen inget krav på tuppar i den ekologiska äggproduktionen, men vi ser att de gör nytta genom att ta bra hand om och hålla ordning bland sina hönor. Reglerna säger också att det får finnas max 6 hönor per kvadratmeter inomhus (och då pratar vi om tillgänglig yta, det kommer till en del ytor i reden och så vidare som inte får räknas med), där man i andra produktionsformer får hålla 9 hönor per kvadratmeter. Utöver ytan inne ska ekologiska höns ha tillgång till utevistelse under betesperioden – helst från så tidig vår som möjligt till så sen höst som möjligt. Numera finns det även en produktionsform för Utehöns, som likt vanliga konventionella får vara fler inne och får konventionellt odlat foder, men som även har tillgång till utevistelse, året om. Oavsett ska varje höna ha 4 kvadratmeter var utomhus i hagen.

En ekologisk höna får ekologiskt odlat foder. Det betyder att den spannmål, trindsäd och de oljeväxter som ingår i fodret inte har besprutats med kemiska växtskyddsmedel och att grödan inte har gödslats med konstgödsel, utan organisk gödsel. I ekologisk växtodling jobbar man i stället förebyggande genom mekanisk bekämpning och en väl genomtänkt växtföljd för att undvika onödigt mycket ogräs och växtföljdssjukdomar. Men ogräset är alltid där ändå, mer eller mindre. Och det uppskattas av insekter, pollinerare, fåglar och andra små djur. Det finns alltid något som blommar i toppen eller i botten av fältet, även om vi gör vad vi kan för att begränsa det och också få vettiga skördar. Ekologiska höns ska också ha tillgång till grovfoder under inne perioden, när de inte får det från betet.

Äggproducenter kan välja på några olika foderkoncept. Antingen köper man ett fullvärdigt färdigfoder, eller så köper man ett anpassat koncentrat där man kan tillsätta fler eller färre egenodlade råvaror. Hos oss ser det ut så här: Vi odlar eget vete, havre, ärter och raps, och köper ett koncentrat med vitaminer och mineraler, och ytterligare lite mer växtbaserat protein från till exempel soja och solros. Vi köper även till kalk, och fiskmjöl. Och det var egentligen just fiskmjölet jag skulle komma till. Fiskmjölet tillsätts i ekologiskt foder för att hönsen ska få i sig de aminosyror som är svåra att få fram ur växtriket. Höns är ju i grunden allätare, så det är inte så konstigt att de mår bra av animaliskt protein. Vi får ge hönsen upp till 6% fiskmjöl, från fisk som är hållbart fiskad från områden med friskare hav. Vi ger lite mindre än så, och ligger på en inblandning på mellan 3-5%. Varje batch fiskmjöl provtas för att vi ska vara säkra på att innehållet av miljögifter är så lågt som möjligt.

I branschen har vi sedan länge försökt minska på och komma bort från fiskmjölet. Det blir nog aldrig 100% rent från miljögifter, nu finns de ju tyvärr i naturen vare sig vi vill det eller inte. Tyvärr finns det i dagsläget inget godkänt, bra alternativ till fisk. I konventionellt foder får man tillsätta syntetiska aminosyror, men det är något man måste diskutera på EU-nivå innan det eventuellt kan bli godkänt till eko i framtiden. Andra fodermedel som kan vara aktuella är slaktrester från ekologiska grisar. Det är godkänt, men tyvärr finns det alldeles för få än så länge. Insekter är ett ytterligare alternativ, vilket ju känns naturligt för en höna att äta! Men insekterna behöver i sin tur äta ganska proteinrikt foder för att själva bli proteinrika, så där är vi inte riktigt heller i mål ännu. Vi välkomnas alla förslag och all forskning kring detta och hoppas att vi snart hittat ett bättre alternativ. Både Livsmedelsverket och branschen kommer ta egna PFAS-prover på ägg under året, och det kommer ge en säkrare bild över hur det faktiskt ser ut.

Vad händer med höns som inte får tillräckligt med protein? De här hönsen som används inom äggproduktion är avlade för att lägga sin energi på just ägg. Andra höns är avlade för att sätta mycket muskler, och det är dessa vi hittar i köttdisken som kyckling. De är som elitidrottare som måste äta mycket och rätt för att både kunna prestera och samtidigt må bra. Får de inte tillräckligt via fodret tär det på hönsen själva, innan de drar ner på äggproduktionen. De prioriterar äggen före sin egen hälsa. Hönsen börjar då plocka fjädrar av sig själva och av varandra, och det kan i värsta fall gå så långt att man får problem med kannibalism, även om det är väldigt ovanligt bland hönsen idag. Så rätt sammansatt foder är verkligen jätteviktigt för hönsen. Det finns helt vegetabiliska ekologiska foder för höns, men foderföretagen rekommenderar det inte till produktionshöns eftersom det har lite lägre näringsinnehåll. Det funkar bättre till rashöns, med lägre äggproduktion.

Men nu står vi här med lite högre halter av PFAS i ekoägg. Fortfarande långt under gränsvärdet och för en vuxen person innebär det många fler ägg i veckan än vad genomsnittet konsumerar innan det blir ohälsosamt, 40-50 ägg. Detta baseras på det högsta resultatet man hittat i ekoägg, där det var just en gård som stack ut med mer än de andra. Kanske finns den produktionen i en av de kommuner där man har problem med PFAS i vattnet? Den informationen har man hållit hemlig. Det rimliga hade kanske varit att i stället titta på ett genomsnitt av vad äggen innehöll.

Så, behöver vi vara oroliga? JA! Men kanske inte just för äggen. Jag är mer orolig för att PFAS kan finnas i dricksvattnet, i vattenavvisande kläder och skor, i stekpannan, på bakplåtspapper, i hudvårdsprodukter, i popcornspåsar, i skaldjur, i allt som är flamskyddsbehandlat, i växtskyddsmedel, i impregnerat virke och så vidare. 

Det står alla fritt att välja det de känner sig trygga med. Jag kommer se över vad jag kan göra annorlunda i vardagen, kanske köpa en extra gjutjärnspanna, poppa popcorn i kastrull och fortsätta köpa mycket begagnade kläder. Men jag kommer inte dra ner på min konsumtion av gårdens ekologiska ägg. 

Lisa Schneider
Styrelseledamot LRF Örebro
Kontaktuppgifter till regionstyrelsen

* PFAS är ett samlingsnamn för en grupp industriellt framställda kemikalier som har många användningsområden. De mängder av PFAS vi vanligtvis får i oss via mat och dricksvatten orsakar inte akuta hälsoproblem, men vissa PFAS-ämnen lagras länge i kroppen. Om man får i sig PFAS under lång tid skulle det kunna påverka hälsan. Mer information finns på Livsmedelsverkets hemsida.