Krönika: Lisa Schneider

Fick ni några ägg i påsk? Jag heter Lisa Schneider och jag är bland annat lantbrukare, lantmästare och fjäderfärådgivare. Jag är 32 år och bor på Berga Gård med min sambo Kalle, vår 5-åring Casper och mina bonusbarn Wilmer och Melker varannan vecka. Mina föräldrar, min sambo och jag driver gården och vi har 12 000 ekohöns, runt 90 tackor för lammproduktion, 200 ha skog, ekologisk odling på 340 ha och vidareförädling och försäljning av gårdens produkter i Berga Skafferi. 

När vi har studiebesök brukar jag säga att jag förmodligen har ett av de mest varierande jobben man kan ha. På vårvintern är jag barnmorska hos fåren, under odlingssäsongen kör jag traktor och senare tröska, och på senhösten och vintern blir det mer rådgivning, hönskurser och datorjobb. Hela året plockar jag ägg då och då, och jobbar i caféet och butiken minst en dag i veckan. Två kvällar i veckan håller jag träningspass på gården, och så är jag förtroendevald i LRF Örebros regionstyrelse sedan några veckor tillbaka. Jag är även förtroendevald i Ekologiska Lantbrukarnas riksstyrelse och är ordförande för vår lokala Lantmästarklubb. 

Jag tycker att det är kul och viktigt med studiebesök på gårdarna, och jag bidrar gärna med kunskap om höns och äggproduktion hos både konsumenter och producenter. Jag tar även emot digitala studiebesök för lite djupare inblick inne hos hönsen, både av skolklasser via Svenska Ägg, och av studenter på bland annat SLU.

I skrivande stund är påsk-paniken påtaglig. Både min och mina föräldrars telefoner ringer konstant av kunder som undrar om vi har ägg kvar. ”Ja, hönsen värper idag med och vi fyller på så ofta vi kan” är svaret. En del undrar om lammkött med. Kul, det har vi också gott om!

Det har varit lite rörigt i äggbranschen ett tag. Salmonellautbrottet hos landets största producent orsakar kaos på äggmarknaden, men också det faktum att äggbristen och betalningsviljan är större utomlands än i Sverige. Producenterna och packerierna tjänar mer på att sälja äggen till Europa, där fågelinfluensan har slagit ut stora delar av äggproduktionen. Våra svenska ägg borde dessutom vara eftertraktade med anledning av just vår nolltolerans mot salmonella. De svenska äggen ÄR unika på det sättet och även om det innebär högre kostnader och ett omfattande hygienarbete är det något vi ska vara stolta över.

På den ekologiska ägg-sidan har det varit rörigt längre än så. Det har länge varit nya EU-ekologiska regler på gång och vid årsskiftet 2021–2022 trädde de nya reglerna i kraft. Vissa regler med en övergångsperiod, andra omedelbart. Vår största förändring blir att bygga om verandan, som annars inte längre får räknas som tillgänglig yta. Den måste bli ”del av inomhus”, eller alternativt ”bara lite inbyggd”, men då krävs större utgångshål till verandan. Och större/bredare utgångshål i betongen kan bli en risk för hela huset. Alternativet är att sätta in 2000 färre höns. Det är svårt att veta exakt hur man ska bygga om, eftersom de Nationella Riktlinjerna för de här reglerna inte är färdiga. Hur ska vi bygga och hur ska certifieringsorganen bedöma? Drygt ett år efter reglernas ikraftträdande är det alltså inte färdigt och om snart 1,5 år är övergångsperioden över, för verandan i alla fall. De här reglerna, i samband med dyrare foder både med anledning av regeln om 100% ekologiskt foder (tidigare fick vi använda 5% konventionellt protein) och kriget i Ukraina med högre priser som följd, har lett till att ekoäggen minskat från drygt 16% till runt 11%.

Fiskmjölet är ett kapitel för sig. Ekologiska höns får fiskmjöl eftersom det innehåller en bra koncentration av aminosyran metionin. Hönor som inte får tillräckligt med metionin plockar snart fjädrarna av varandra och det blir ett djurskyddsproblem. I konventionella berättningar används syntetiska aminosyror i stället, men det har EU sagt nej till för ekohöns. Vi gör eget foder på gården, och eftersom vi odlar mycket eget protein kan vi hålla nere andelen fiskmjöl, men vi kommer inte ifrån det helt. Vårt foder består av vete, havre, ärter och raps. Snart förhoppningsvis egen solroskaka, och ibland linfrökaka. Ett koncentrat med vitaminer och mineraler, kalk, och fiskmjöl är det vi får köpa till. Det problematiska med fiskmjöl är innehållet av dioxiner och PFAS. För att komma till rätta med problemen fiskas fisken på säkrare platser och äggen provtas. Värdena är än så länge långt under gränsvärdena, men det är förstås ändå något som vi hoppas att vi kan komma ifrån i framtiden.

Trots alla utmaningar jag beskrivit ovan så gillar jag att producera eko och jag är övertygad om att båda systemen behövs. Jag gillar utmaningen i att odla varierat och att slippa kem och konstgödsel. Jag gillar att se den biologiska mångfalden som, trots vår mekaniska bekämpning, trivs bland ogräsen på fälten. Jag gillar att hönsen går ute på sommaren och har mer plats inomhus. I vårt hönshus har vi plats för 12 000 ekologiska och på samma yta skulle det få plats 18 000 konventionella hönor.

Men vi kan inte producera ”bara för att”, det måste finnas en marknad för det. Och det måste kunna ske med rimliga krav och till rimliga kostnader, men också med en rimlig lönsamhet.

Lisa Schneider om hårt arbete, passion och framgång - Bonden & jag | Lyssna här (podcasts.nu)