Krönika: Johan Svensson

Johan Svensson i regionstyrelsen skriver i sin krönika om skogen som formats av brukande i generationer.

Skogen utanför vårt fönster har formats av brukande i generationer. Det är en olikåldrig skog indelad i olika skiften. Det är en skog man känner stolthet över och har respekt för. Den har genom århundraden brukats och genom det har det skapats en förutsättning för en enorm biologisk mångfald och en artrikedom utan dess like, något man som brukare nästan har svårt att förstå att man genom sitt arbete ger förutsättning för allt detta.

Men det känns lite idag som om vi i debatten glömt att man faktiskt genom detta brukande ger möjlighet till all mångfald och även vad vi får ut av skogen. Vi får exempelvis värme både på landsbygden och i städerna där vi bygger ut fjärrvärme med biomassa från skogen som en stor energikälla. Vi får virke till hus, möbler med mera, isolering till våra hus, papper till tidningar, ekovänliga förpackningar med mera. Listan kan göras lång.

Ej att förglömma ger skogen även naturupplevelser av olika slag, såsom bär och svamp, fåglar, insekter, blommor med mera. För många i dagens stressade samhälle ger den även en plats för återhämtning och rekreation, vilket vi i Sverige har möjlighet till tack vare allemansrätten.

Detta är något man tar för givet och att den skog man vistas i kommer att vara för evigt, men det man måste förstå och ta med sig är att bakom denna skog finns en brukare som lever på produkterna från skogen och då är förnyelse en del av detta. Det ser inte roligt ut efter en slutavverkning men det är starten på något nytt, för alla delar i naturen. Både växtligheten och mångfalden, vissa arter behöver en avverkning för att överleva.

Så om vi slutar bruka skogen försvinner många arter och den biologiska mångfalden minskar även den. Vi kommer även att få importera alla produkter baserade på skog som råvara. Då har vi ingen möjlighet att ha koll på att det inte kommer från skövlade skogar.

Låt våra skogsbrukare sköta sina skogar i samförstånd med myndigheter. Skydda områden som betraktas som unika. Det är ägaren och myndigheten som skall besluta om detta genom ordentliga faktabaserade underlag, framtagna av opartiska myndighetspersoner.

Vi måste stå upp för äganderätten i skogen. Den är lika viktig där som i övriga samhället.

Det vore konstigt att som utomstående förbjuda någon att vistas i och använda delar av sin lägenhet/sitt hus, men med bibehållna kostnader bara för att man kan.

Men det är så man beter sig i skogen just nu. Tänkvärt…