Krönika: Från framgångsrik entreprenör till miljöbov

I en tid där klimatomställning och miljömedvetenhet står i fokus, blir historien om Tollebolsmyrens utveckling en påminnelse om människans påverkan på naturen. Den kreativa entreprenören som på 1870-talet sprängde berg och förändrade ett ekosystem för att ge plats åt produktiv mark har idag motstridiga arv och konsekvenser att hantera.

Att få gå i sin egen skog en tidig höstdag efter en sommar som denna är härligt. Granplantorna vi satte för 7 år sedan har passerat hjässan och årsskotten är så långa att de ej kan stå rakt. Det växer verkligen bra på denna utdikade myrmark.

Skogens återfödelse och dynamitens påverkan

Någon gång på 1870-talet bestämde en kreativ människa att det var dags att prova den nya uppfinningen dynamiten i bäcken som utgör utloppet från Tollebolsmyren. Bergsklacken i bäcken sprängdes bort, vattnet rusade i väg mot Vänern. Vattennivån sjönk med nästan 2 meter, kilometervis med öppna diken grävdes genom myren och i den omkringliggande sumpskogen av fattiga drängar med enkla redskap. En yta på 50 ha påverkades av sänkningen. Av den arealen blev det 15 ha bördig åkermark och 35 ha produktiv skogsmark med boniteten G 30. En synnerligen god investering.

Från jordbruk till miljöfrågor: En tidsresa

På de 150 år som gått sedan dess har marken avkastat många goda vall- och spannmålsskördar och 1000-tals kubikmeter med virke har bundit enorma mängder kol. Om någon gjort en liknande insats idag hade hen hamnat bakom lås och bom. Från framgångsrik entreprenör till miljöbov på 150 år. Eller troligen skillnaden på att svälta eller kunna äta sig mätt. 

Inkonsekvenser i klimatpolitiken

I dag 150 år senare får man ersättning av staten om dikena pluggas och marken görs om till en myggproducerande sumpskog igen. Enligt vissa förståsigpåare läcker dikade våtmarker lika mycket Co2 som personbilstrafiken i landet. Om det nu är på det viset, är det då inte synnerligen inkonsekvent att sänka skatten på fossila bränslen för privatbilister och helt slopa skatt på flygbränsle. Om vi menar allvar med klimatomställningen får vi göra insatserna i rätt ordning. Att sluta gräva upp kol och olja ur jordens inre måste komma först.

Sven Callenberg
ledamot LRF Västra Götaland