Krönika: Erik Siggelin

Sverige ska elektrifieras, och nu får även vi på Gotland vara med. Det är ju en tillfredställande tanke när man i bakhuvudet minns alla strömavbrott vi har vant oss med. Från Näs i söder till Slite i norr ska nya högspänningsledningar dras. Här smolkas dock bägaren. GEAB har för avsikt att bygga nya luftledningar över hela ön. I samrådsunderlaget för den nya ledingen mellan Hemse och Näs beskrivs hur hänsyn ska tas till både det ena och det andra. Men hur tar GEAB hänsyn till åker- och skogsmark? Inte alls, kan man sammanfatta det som.

Åkermark beskrivs framför allt som något som är lämpligt att bygga på. Underlaget har ett urbant perspektiv, alternativt att vi kan kalla det för ett sommarstugeperspektiv. Det är ett systemfel i miljölagstiftningen, där allt ska tas hänsyn till förutom åkermarken. 

När vi väl står inför ett intrång kan man förvänta sig en skälig ersättning. Men det ser vi inte heller. Intrånget kan ses som relativt litet när man får några stolpar på ett hektar. Men ett försvårat brukande av en stolpe mitt i en åker är en stor kostnad för ett enskilt företag. Har man då otur att ledningen dras rakt över sin gård kan man få ett flertal stolpar på sin mark. Ersättningen för intrånget på åkermark baseras på 1974-års åkernorm och har justerats några gånger sedan dess. 

Ersättningen ges vid ett tillfälle och gäller för all framtid. För att kunna relatera “all framtid” till något, föreställer jag mig att ledningen och stolparna kommer stå där i hundra år. Då kan man tänka sig att ersättningen baseras på någon typ av indexuppräkning för de kommande hundra åren när vi ska få ersättningen utbetald nu och inte löpande. Men det är märkligt nog tvärtom. Praxis är att man får ett avdrag för “räntan” som man kan få genom att man fått pengarna nu istället för i framtiden. Som det ser ut nu motsvarar inte ersättningen storleken på intrånget och det försvårande brukandet. Men det finns förhandlingsutrymme i varje avtal. 

Är man inte nöjd med vad som erbjuds är GEAB:s sista utväg att gå till lantmäteriet för ledningsrätt. Det brukar resultera i en lägre ersättning till markägaren. Det är dock en process som nätbolagen försöker undvika, då det tar lång tid. Det finns en tidspress på GEAB att ha byggt ut nätet till år 2030, då den nya elkabeln från fastlandet ska vara färdigbyggd. Det ger ett incitament för GEAB att ge en högre ersättning för intrången. Ett incitament för markägare att dra ut på processen kan vara att vänta in regeringens nyligen tillsatta utredning om ersättning vid ledningsdragning.

LRF Gotland har inte tagit något beslut om att vi inte accepterar nya luftledningar. Vi driver dock linjen mot GEAB att vi anser att markägare som får ett intrång ska kompenseras fullt ut, vilket de inte blir nu. GEAB påstår att en markkabel blir fem till sju gånger så dyr som en luftledning, vilket är en kalkyl vi inte får ihop. Enligt uträkningar från föreningen “Gräv ner” är det inte dyrare att gräva ner en kabel än att hänga en ledning i luften om man tar hänsyn till alla samhällsekonomiska kostnader. Nu vill GEAB lämpa över stora delar av kostnaden på enskilda markägare istället för att låta kollektivet stå för dem.

Ytterligare ett frågetecken angående luftledningar över åkermark, som vi inte har fått svar på vid våra träffar med GEAB, är om det är tillåtet att bevattna med vattenkanon under ledningarna. Jag rekommenderar att man får det inskrivet i ett eventuellt avtal att ledningarna inte utgör ett hinder för bevattning. 

Medlemmar som berörs av utbyggnaden av ledningsnätet på Gotland som har frågor angående processen vill jag rekommendera att ta kontakt med Magnus Bäck i personalen. Vi följer frågan om utbyggnad av elnätet på Gotland. Det är viktigt att utbyggnaden av de första etapperna som har varit under samråd blir bra för alla inblandade parter, då de sätter en lägstanivå för nästkommande utbyggnader.