Kolinlagring i jordbruket allt viktigare

Alla insatser som bidrar till att möta klimatutmaningen har betydelse. Jordbruket och en hållbar matproduktion spelar en viktig roll i arbetet. Med rätt mix av insatser på åkrarna kan bönderna faktiskt binda in stora mängder kol i marken. Därför har kolinlagring blivit ordet på allas läppar.

Fossilt kol kan inte återskapas eller återgå till sin ursprungliga form om det en gång släppts ut i atmosfären. Ett globalt fokus är därför att få ner de fossila utsläppen till noll. Men kol kan bindas i jorden mer eller mindre permanent genom riktade insatser och åtgärder inom lantbruket. Man talar om kolinlagring, och det i volymer som har stor betydelse.

Thomas Kätterer, professor i systemekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, säger att sammanväg forskning ger bilden av en global potential för kolinlagring på någonstans mellan 10-20 procent av de nuvarande fossila utsläppen koldioxid. Sverige har kommit längre och Thomas Kätterer tror inte att vår potential att binda in motsvarande utsläpp överstiger tio procent. Ändå är det volymer som skulle ha stor betydelse.

Thomas Kätterer, professor i systemekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet. Foto SLU.

Kol i marken finns bundet i organiskt material som rötter, växtrester, mikroorganismer och stallgödsel. Denna mull utgör bara någon procent av massan i jorden. Kolet stannar i jorden under olika lång tid beroende på hur det är bundet och hur det reagerat med markpartiklarna. Rötter är bättre på att lagra kol i marken än de ovanjordiska växtresterna från en skörd. Men växtrester, rens från fröer, träflis och annan biomassa kan bearbetas till biokol i en pyrolyspanna.

Biokol kan "laddas" och fungera som kolsänka

Cecilia Hermansson, projektledare på Hushållningssällskapet, jobbar som en länk mellan forskning och lantbrukare. Hon har kolinlagring, främst genom biokol, som sitt huvudområde.

- Biokol kan i sin tur ”laddas” med näring och återföras till jorden där den fungerar som kolsänka under väldigt lång tid, säger Cecilia Hermansson.

Förutom biokol finns det finns en stor verktygslåda med andra åtgärder som binder in kol i marken:

• Att jobba med växtföljden och välja växter med djupare rotsystem
• Låta fånggrödor, vall och gräsmark ersätta ettåriga grödor i viss utsträckning
• Öka på fotosyntesen med mellangrödor
• Hålla marken grön och undvika svartträda
• Minska eller undvika markberedning
• Använd stallgödsel om möjligheten finns

Forskning visar att flera insatser i kombination ger avsevärt högre kolinlagring än var och en av dessa åtgärder för sig.

Vallodling - effektivt verktyg för kolinlagring

Många av de markvårdande insatserna har positiv inverkan på en rad andra områden som till exempel biologisk mångfald, minskat näringsläckage och bättre skördar. Ökad vallodling hade från början syftet att motverka kväveläckage, men det har visat sig vara ett effektivt verktyg för kolinlagring. På samma sätt är det med flera andra insatser.

Där jordhälsan är god står den emot skadedjur och annat som är kostsamt och energikrävande för bönderna.

- Sedan handlar kolinlagring om att förfina timingen i lantbruket och att välja rätt insats vid rätt tillfälle. Där är bönderna själva de främsta experterna för vad som fungerar bäst på just deras marker, säger Cecilia Hermansson.

Forskning i tidigt skede för beräkningar

Jordbruket har ju flera viktiga uppgifter samtidigt. Kolinlagring måste gå att kombinera med uppdraget att klara livsmedelsförsörjning och samtidigt bibehålla en lönsamhet som säkrar fortsatt produktion.

Så finns det affärsmodeller för kolinlagring inom jordbruket? Än så länge är forskningen i ett tidigt skede när det gäller att beräkna exakt hur effektivt olika odlingsformer binder in kol och därför är det svårt för marknaden att värdera. Inom de gröna näringarna ser man flera möjliga sätt att utveckla affären.

Klimatpositiva produkter och livsmedel har ett mervärde som ökar betalningsviljan hos konsumenterna. En annan tänkbar modell är att lantbrukare säljer certifikat för att bidra med en kolsänka till verksamheter som själva har för stort klimatavtryck.

- Samhällsnyttan som lantbruket bidrar med borde ge någon typ av stöd. Om Sverige ska uppnå klimatmålet behöver samhället den stora kolinlagringspotentialen i jordbruksmarken ännu mer, säger Cecilia Hermansson.

Av Jesper Mott

Så arbetar LRF Växtodling med kolinlagringen 

• Kunskapsläget kring kolinlagring som en tänkbar lösning i arbetet att möta klimatutmaningen förbättras löpande liksom hur det kan användas i uppdraget att klara livsmedelsförsörjningen med bibehållen lönsamhet i det svenska lantbruket.
• LRF Växtodling följer de politiska processerna kring carbon farming på EU-nivå, liksom diskussionerna om möjligheten för lantbrukare att få ekonomisk ersättning för det bundna kolet i olika tänkbara affärsmodeller.
• För den som vill utveckla kolinlagring på sin gård finns bland annat Greppa Näringen som har en modul kring markbördighet. Klimatklivet och andra investeringsstöd kan vara till hjälp precis som Hushållningssällskapet och andra rådgivande organisationer.