Jordbruket kan minska utsläppen men inte bära klimatnotan åt andra

Idag presenterade Klimatpolitiska rådet sin årliga rapport, där jordbrukets roll i klimatomställningen lyfts fram. LRF välkomnar att rapporten erkänner lantbrukets komplexitet, men varnar samtidigt för att vissa förslag riskerar att hämma både produktionen och hållbarhetsarbetet.

– Vi måste komma ihåg att det stora klimatproblemet är de fossila utsläppen, inte de naturliga, biogena utsläpp som uppstår när vi producerar mat. Jord- och skogsbruket kan inte användas för att kompensera för utsläpp från andra sektorer, säger LRFs ordförande Palle Borgström. 

Sverige har redan en av Europas mest hållbara livsmedelsproduktion, med lägre utsläpp per kilo mat jämfört med snittet i EU. Därför vore det förödande för klimatet att minska produktionen och ersätta den med importerad mat från länder med högre utsläpp. 

Fel styrmedel kan hota både klimatet och livsmedelsförsörjningen 

LRF är kritiska till förslag som innebär ökade kostnader och nya regleringar för lantbrukare utan att ta hänsyn till helheten. Ett exempel är diskussionen om minskad svensk nötköttsproduktion - något som skulle kunna få negativa konsekvenser för biologisk mångfald och vår gemensamma livsmedelsberedskap, då betande djur är avgörande för att hålla våra naturbetesmarker öppna och en viktig resurs i tid av kris eller krig. 
 
 – Det svenska lantbruket kan minska sina utsläpp med 5–6 miljoner ton till 2045, utan att vi behöver producera mindre mat. Men för att lyckas krävs investeringar och långsiktiga spelregler, inte styrmedel som gör det svårare att driva lantbruk, säger Palle Borgström. 
 
 LRF fortsätter att arbeta för att klimatpolitiken ska stötta, snarare än hindra, svensk livsmedelsproduktion – och att lantbrukare ges de rätta verktygen för att bidra till både matförsörjning och klimatomställning. 

Vad är klimatpolitiska rådet?

Klimatpolitiska rådet är ett oberoende expertorgan som granskar regeringens klimatpolitik och bedömer om den är tillräcklig för att Sverige ska nå sina klimatmål. Rådet analyserar politiska beslut och åtgärder i relation till vetenskapliga rön och långsiktiga hållbarhetsmål.

Varje år publicerar de en rapport där de lyfter fram styrkor, brister och förbättringsområden i klimatpolitiken. Syftet är att säkerställa att Sverige tar de beslut som krävs för att nå målet om nettonollutsläpp senast 2045 och uppfyller sina åtaganden enligt Parisavtalet.

Här kan du läsa den senaste rapporten