Jordbruk i ett förändrat klimat

Du kan hitta mer information om webbinariet här.

Det förändrade klimatet är inte längre ett framtidsscenario utan något som pågår. Att klimatanpassa livsmedelsproduktionen är en omfattande uppgift, där det ännu inte går att förutse alla aspekter av ett förändrat klimat. Svenska odlingssystem och odlingslandskap står inför nya utmaningar med extremväder och förändrade förutsättningar för produktion. Forskning visar att risker och trender i väderförhållanden kommer att bli mer extrema, och lantbrukares beslut runt vatten och mark kan få stor inverkan på produktionsnivåer både kortsiktigt och långsiktigt.

– Det är bara ekonomiskt hållbara företag som kan göra de investeringar som krävs för att möta ett förändrat klimat, på ett sätt som är bra både för människa och miljö. Men då måste man se till att den svenska bonden får rätt förutsättningar att göra de investeringar som krävs för att klimatsäkra svensk matproduktion, säger Malin Hagbardsson, LRF Växtodling.

Jennie Barron, professor i lantbrukets vattenhushållning på SLU, kommer på webbinariet presentera några scenarier runt vatten och markresurser i ett produktionsperspektiv.

LRF arbetar aktivt med klimatanpassning

Klimatanpassning är en del av 2024 års målstyrning för området ”En hållbar lönsam näring” där en rad insatser gjorts. En del handlar om investering i åtgärder för att framtidssäkra odlingen och det råder ingen tvekan om att jordbruksföretagen inte ensidigt kan bära kostnaderna för klimatanpassning. Det är heller inte sannolikt att marknaden kan ta den större delen. LRF kommunicerar återkommande behovet av ökade stöd, även till klimatanpassning vilket gett effekt, samtidigt som vi ser att tillgängliga stöd för exempelvis täckdiken inte söks i den omfattning som erbjuds.

LRF har under året undersökt närmare orsaker till det och Jordbruksverket ser nu över vilka förändringar som är möjliga för att göra stödet mer attraktivt att söka. En annan del i klimatanpassningen är ansvarsfrågan och att det behövs ett mer omfattande arbete mellan stad och land i hur för mycket och för lite vatten hanteras. Att enbart se till stadens behov av klimatanpassning är kontraproduktivt ur ett samhälleligt perspektiv, för vattnet vet inga gränser. En större kunskap mellan orsak och verkan i vattenförvaltningen har varit ett stort fokus i årets påverkansarbete. Resultat av det är bl.a. LRF Växtodlings projekt “framtidssäkra svensk växtodling” som drar igång under nästa år.

Synen på klimatanpassning behöver breddas även utanför vatten för att ha en mer proaktiv hållning. T.ex. satsningar på växtförädling, hur förbereda Sverige för nya skadegörare och växtsjukdomar är bara några av de frågorna Sveriges bönder behöver förbereda sig på. Webbinariet kan ses som grand finale på 2024 års fokus på klimatanpassning i målstyrningen, men som vi på olika sätt behöver adressera än mer i vårat dagliga arbete för att stärka det svenska lantbruket nu och framåt.

Webbinariet kan ses som grand finale på 2024 års fokus på klimatanpassning i målstyrningen, men som vi på olika sätt behöver adressera än mer i vårat dagliga arbete för att stärka det svenska lantbruket nu och framåt.

Huvudsakliga inspel/budskap från LRF

De båda nuvarande investeringsstöden i CAP för täckdikning och bevattningsdammar söks inte i tillräcklig omfattning. Med nuvarande takt på att anlägga bevattningsdammar kommer det ta över 200 år att vattna cirka 20 procent av åkermarken. Stödvillkor behöver förenklas och investeringstaket per bevattningsdamm höjas. Nu är taket 750 000 kr och en damm kostar 3-6 miljoner kronor, så lantbrukarna har helt enkelt inte råd.

2018 var det torka i hela södra Sverige, bevattningslösningar kommer i framtiden inte räcka för så stora områden. Undersök möjligheten till samfinansierade försäkringslösningar för grödskador av torka.

Allt fler lantbrukare i en ring runt landets tätorter får problem med dagvatten från nya industri- och bostadsområden där marken asfalteras. Vatten skadar lantbrukarna diken som inte är gjorda för stora nya snabba flöden eller åkermark översvämmas. Utred en tillståndsplikt för att släppa ut dagvatten.

Tillsätt en utredning som undersöker hur stad och land kan samplanera och hitta gemensamma lösningar på situationer med för lite och för mycket vatten i ett och samma avrinningsområde. Hittills har statliga utredningar om klimatanpassning främst undersökt lösningar och ansvarsförhållanden för översvämningar i tätorter.