Holmgren vill se fler småskaliga lantbruk genom förändrad jordbrukspolitik i EU

Även fast man inte kan tro det så vände vädret, från att ha öst ner med regn i flera dagar till att visa upp sin soligaste sida, när EU parlamentarikern för Miljöpartiet tillika meteorologen Pär Holmgren besökte lantbruket Magdegärde utanför Gullabo. Bra dialog mellan politiken och bönder med fokus på att öka lönsamheten i lantbruket och minska regelbördan.

- De bönder som faktiskt levererar extra nyttor som till exempel biologisk mångfald, öppna ängsmarker och inlagring av kol i marken ska få ordentligt betalt för detta. Vi ska ta de enorma pengarna som vi har på EU nivå och rikta stödet till de här mindre lantbruken i stället. Just nu så går pengarna främst till gigantiskt stora lantbruk i Tyskland och Frankrike.

Ja, så inledde EU parlamentarikern Pär Holmgren sin presentation när han och hans följe besökte lantbruket i Magdegärde i tisdags förmiddag. Det var en mangrann uppställning med representanter från gården i tre generationer. Farfar Börje Bondesson 81 år, pappa Magnus Bondesson 52 år med hustru Katarina, dessutom sonen Oscar 28 år och hans flickvän Elin 28 år, som planerar att ta över gården efter Magnus och Katarina. På plats fanns också Anders Jakobsson från Södra samt Ralf Johansson, ordförande i LRFs kommungrupp i Torsås.

Gården har funnits i släkten sen 1494 och består av 85 ha åker, 300 ha skog och 200 ha naturbetesmark. På gården finns 50 tackor, två suggor samt 190 kor med ungdjur och kalvar. Dessutom driver de en mycket uppskattad gårdsbutik med bland annat gårdens eget kött. De har alltid tyckt att det har varit viktigt med naturvård och att hålla betesmarkerna öppna och under fältvandringen visade de områden som hade röjts samtidigt, men det ena hade betats och det andra hade inte. Skillnaden var markant.

EUs jordbrukspolitik är inte bra för Sverige

- Vi måste ha fokus på småskaligt och medelstora lantbruk, men det vi tycker är jättestort i Skåne är bara medelstort i Europa. Man brukar säga att 80 procent av hela jordbruksbudgeten går till 20 procent av länderna och det är inga svenskar bönder utan tyska och franska och kanske en del andra länder också, berättade Pär.

- Ägarskapet ser också olika ut i Sverige och stora delar av Europa. I Sverige är det bonden själv som äger och brukar marken. På många ställen i Europa är det riskkapitalister som köper upp marken för att de ser att de kan tjäna pengar på det och arrenderar ut marken. Då handlar det inte om bönder som värnar naturen och vill producera ekosystemtjänster. EUs jordbrukspolitik är inte bra för Sverige för den premierar inte de bönder som vill leverera de extra nyttorna.

Skogen – ett hett ämne

Under förmiddagen visades gårdens olika delar upp såsom naturbetesmarken och skogen. I skogen uppstod en viss meningsskiljaktighet mellan Pär och Södras representant Anders Jakobsson i huruvida skogen skulle brukas eller inte. Pär framhöll att han ofta blev missförstådd i att han inte ville att skogen skulle brukas alls. Han menar att han vill att den ska brukas på ett annat sätt.

Magnus Bondesson, gårdens ägare tror att vi egentligen vill åt samma håll.  - I EU vill man att skogen ska bevaras som en kolsänka och att kalhugga inte är ett bra sätt att bedriva skogsbruk. Men till exempel i Götaland ligger kalhyggena i snitt på 2,7 ha. I Europa så klassas det inte som ett hygge förrän över 3 ha, berättar Magnus. Det blir konstigt när man inte har samma referenser.

Anders Jakobsson från Södra argumenterade att: - Sverige har 0,7% av världens skogar men står för ca 10% av värdet på exportmarknaden i världen gällande skogsprodukter. Skulle det då inte vara bättre om vi i Sverige, som har god infrastruktur och både kan bruka, sköta och freda skogen från bränder fortsatte att tillverka produkter av trä som ersättning till produkter gjorda av fossila material, när världen skriker efter dess produkter? Dessutom tror vi att det aktiva brukandet ger ännu större effekt i kolinlagringen än vad de stora, otillgängliga och oskötta skogarna på taigan gör.

Småland, Blekinge och Öland kommer bli hårt drabbade

Pär Holmgren brinner verkligen för omställningen till ett fossilfritt samhälle och berättade att inom 10-15 år så måste vi ha ställt om till ett fossilfritt samhälle. - Vi kan redan se att vi är på väg mot ett extremväder med återkommande kraftig torka och översvämningar och i Småland, Blekinge och Öland så kommer dessa klimatförändringar att slå väldigt hårt.

- Om jag blir omvald kommer jag att fokusera på att vara kvar i miljöutskottet och jordbruksutskottet för jag ser jordbruket och skogsbruket som de stora möjligheterna nu när vi behöver ställa om till ett fossilfritt samhälle. Men också ur ett rent säkerhetspolitiskt perspektiv och trygghetsperspektiv så måste vi vända den här trenden och få fler lantbrukare i Sverige. Vi hade ju i Sverige ca 80 - 85 procent självförsörjning så länge det kalla kriget pågick och sedan trodde vi väl alla att det skulle bli evig fred i världen. Men så blev det inte, avslutar Pär.

Summan av kardemumman

Innan Pär avvek med sitt sällskap frågade han: - Så vad är det allra viktigaste för er där ni behöver se en förändring och svaret var enhälligt. Bättre lönsamhet så att lantbruket kan vara med och ställa om till fossilfritt, en minskad regelbörda och att besluten inte ska tas över huvudet på de som brukar jorden. Det är de som har kunskapen.