Hatt öppnade kunskapsnav

Det var pompa och ståt när Kunskapsnavet för digitalisering inom lantbruket invigdes i onsdags. Ballonger prydde lokalen och ur valthornet kom en rejäl fanfar. Hörsalen på Linköpings universitet var fylld till bristningsgränsen av forskare tekniker och ingenjörer men också av företrädare för den gröna näringen.

Det Svenska jordbruket får inte hamna på efterkälken. För att skapa förändring och förbättringar har Jordbruksverket format fyra kunskapsnav för att främja kunskap och innovation inom lantbruket.

– Jag är oerhört glad för att Kunskapsnav digitalisering hamnade just här på Linköpings universitet, sa LRFs vd Anna-Karin Hatt. Här jobbar man redan med AI och har en av de kraftfullaste datorerna i landet.

– Östergötland är också en av våra mer framstående lantbruksregioner. Universitetet har en bra akademisk nivå och ett genuint intresse av vår bransch. Här har vi också nära till produktionen och jag gillar att akademin gärna tar på sig stövlarna och arbetar ute i fält, tillägger Anna-Karin.

– Sedan är vi nog också en aning otåliga. Forskning och framsteg måste kunna omsättas i något som gör nytta hos våra företagare, på gårdsnivå. Det är oerhört viktigt att vi får en god spridning som kan höja effektiviteten, produktionen och underlätta det dagliga arbetet men också omställningen.

– Mitt och LRFs krav är att Kunskapsnav digitalisering ska inspireras och drivas av de behov och önskemål som finns hos den enskilde lantbrukaren och i branschen, inte av det som kan uppfattas som häftigt på ritbordet. Men här känner jag mig trygg. Linköping har förutsättningarna och förmågan, menar hon. 

Genom samarbete mellan lantbrukare, forskare, rådgivare och andra aktörer inom branschen ska kunskap utvecklas och innovation kunna blomstra. Processen går under begreppet AKIS, Agricultural Knowledge and Innovation Systems, där olika nätverk eller system av aktörer arbetar tätt tillsammans.

De övriga kunskapsnaven är för animalieproduktion, företagsledning och entreprenörskap samt miljö och klimat. Målet är en effektiv, lönsam och hållbar primärproduktion. Den ska i sin tur bidra till en konkurrenskraftig livsmedelskedja och att svenskt lantbruk når målen i livsmedelsstrategin liksom de nationella miljö- och klimatmålen.

Paneldebatten som avslutade dagen visade vikten av det samlade grepp som navet kan ge.

– Precisionsodling är värdeskapande. Här ger digitaliseringen den kontroll som är jätteviktig för enskilde lantbrukaren. Lantbruket är en framtidsbransch som ligger i framkant och kan vi använda tekniken rätt för att ökar attraktionskraften och gör det intressantare för framtida och kommande generation då har vi vunnit mycket, menade Johan Karlsson, regionchef för LRF.

Victor Johansson, Blackenstad Gård pekade på att alla smarta redskap och maskiner redan idag samlar in mängder med data. Lantbruket sitter på en skatt, då är det extremt spännande att se potentialen med AI som kan analysera alla dessa gårdsspecifika underlag och leverera nytta. Men digitalisering är ett osedvanligt brett område med många utmaningar: 

– Allt från hur djurhållaren ska kunna logga in via BankId för att komma åt våra plattformar till önskan att kunna använda virtuella stängsel. Sedan har vi en otrolig potential att kunna förbättra djurvälfärden med hjälp av den digitala tekniken, tror Malin Berhard från Gård- och djurhälsan.