Hallå där Per Nilsson, ordförande för LRFs Kommungrupp i Varberg

Ni skickade in en insändare som svar på en artikel som var publicerad i Hallands Nyheter, hur kommer det sig? 

- Vi blev indirekt tillfrågade genom artikeln från ordförande i krögarnas förening att förklara hur saker ligger till. Vilket var ett väldans bra läge att berömma en ”vanlig” kroggäst som frågar efter svenskt på tallriken och visa och berätta hela tiden hur viktig ”bonden” är för allas vår existens. 

Varför tycker ni i kommungruppen att det är viktigt att engagera sig i media?

- Det är lätt att bli triggad när läge uppstår som i artikeln och då får man faktiskt svara.

Debatt i Hallands Nyheter inskickad av Per Nilsson, Varbergs LRF-kommungrupp

Fråga efter svenskt kött på tallriken

Må vara att svenskt kött kanske är dyrare men vilken prislapp är mest kostsam hälsan eller köttbiten?

Apropå artikeln ”Svenskt kött på menyn – känsligt ämne på restauranger i Varberg”

Är vi konsumenter insatta i svensk livsmedelsproduktion frågar sig Peter Gustafsson krögarnas ordförande i en artikel i HN. Heder och beröm åt Varbergskillen Lars-Erik Svensson som frågar efter svenskt kött på restauranger.

Enda sättet för att få även restauranger att förstå hur samhällsdebatten mer och mer kontrar över till att köpa svenskproducerade livsmedel i butik är att vi alla konsumenter gör precis som Lars-Erik har gjort är att fråga efter svenskt på tallriken. Vilket utmärkt säljargument det blir och intressant debatt vid bordet.

Betänker man hur svenskt lantbruk sedan 80-talet inte använt antibiotika i förebyggande syfte utan enbart i medicinskt behandlande användning är det för mig ett självklart val. Varför är multiresistenta (MRSA) bakterier så utbredda i världen, både europeiska och amerikanska länder? Jo för att man använder flera olika typer av antibiotikum i just förebyggande och tillväxthöjande syfte. Detta medför resistens mot flera bakteriestammar även i människokroppen.

De kontroller och noggrannhet som svenska djuruppfödare hela tiden arbetat med beträffande djurens väl och ve är det som kallas kvalitet. Må vara att svenskt kött kanske är dyrare men vilken prislapp är mest kostsam hälsan eller köttbiten? Fortsätter vi montera ned svensk livsmedelsförsörjning genom att inte köpa inhemska varor i denna takt som nu sker blir tillväxten av yngre lantbruksföretagare på tok för låg. Förtjänsten med den stora skuldsättning och ansvar det innebär att vara ”bonde” är inte intressant och då har Sverige ingen egen matproduktion, därmed ingen livsmedelsberedskap vid kris i vårt land. Svensk animalieproduktion gynnar kontinuerligt biologisk mångfald, grödan växer och tar genom fotosyntesen hela tiden upp CO2 (koldioxid) som vi alla hjälps åt att sprida ut. Varför då inte hjälpas åt gynna svenskproducerade livsmedel för då blir miljön bättre i Sverige.

Liten avslutande reflexion, jag och tio vänner besökte en restaurang i maj månad. På menyn fanns allt utom svenskt kött. Lamm från Irland, fläskkött från Tyskland och sydamerikanskt nötkött, alla dessa länder med stor användning av antibiotika. Alla i sällskapet var eniga om att avstå köttet och därför valde vi fiskrätter. Jag är beredd att dricka svenskt utmärkt kranvatten vid mitt krogbesök till förmån för smakfull svensk köttbit på tallriken. 

”Jag är beredd att dricka svenskt utmärkt kranvatten vid mitt krogbesök till förmån för smakfull svensk köttbit på tallriken”

Per Nilsson
Varbergs LRF-kommungrupp