Grönt Näringslivsindex Q2 2023: Avvaktande läge och höga risknivåer i svenskt lantbruk

Sjunkande priser och ökade kostnader

Sjunkande priser på sålda varor och tjänster och kraftigt ökade finansieringskostnader på grund av den höjda räntan, som slår hårt mot ett kapitalkrävande lantbruk, oroar företagarna i det gröna näringslivet. Några ljusglimtar kan dock skönjas, särskilt lägre kostnader för inköp av viktiga insatsvaror som bränsle, el, foder och kvävegödsel.  

- Vi ser en viss lättnad när det gäller kostnaderna för insatsvaror, vilket är positivt för lantbruksföretagen. Priseffekterna på inköpssidan efter pandemiåren och Rysslands anfallskrig mot Ukraina har börjat stabilisera sig. Samtidigt har lantbrukarna varit duktiga på att anpassa kostnadskostymen i den dagliga driften av gårdarna. Men kostnadsnivån och risknivåerna är fortsatt höga och stora värden har investerats i sådd och förberedelser för årets odlingssäsong, säger Anna Karin Hatt, VD för LRF.  

Effekterna av stigande ränta

Indexet för kvartal 2 påverkas samtidigt negativt av en försämrad syn på prisutvecklingen för sålda varor och tjänster, vilket pressar lönsamheten inom flera delbranscher. Effekterna av den stigande räntan blir tydliga i dessa branscher och gör planeringen svår och risken hög inom många produktionsområden. Jordbruksföretagens samlade belåning är cirka 200 miljarder kronor och 60 procent av lånen bedöms löpa med rörlig ränta. Det innebär att varje effekterna av räntehöjningarna slår igenom snabbt i lantbruket. En ökning av räntan med en procentenhet innebär en kostnadsökning för jordbruket med 1,2 miljarder kronor. Familjeskogsbrukets belåning bedöms vara 150 miljarder kronor.  

- Den snabbt stigande räntan påverkar lantbrukets kostnader och lönsamhet väldigt mycket. Lantbruk är en kapitalkrävande verksamhet, som förutsätter stora investeringar i byggnader, maskiner, djur och insatsvaror. När räntan ökar leder det snabbt till ökade finansieringskostnader för lantbrukarna, vilket både pressar lönsamheten och minskar investeringsutrymmet på gårdarna. Därför är det fortsatt oerhört viktigt med en god efterfrågan på svenskproducerat och att lantbrukarna får skäligt betalt för vad det kostar att producera livsmedel i Sverige, fortsätter Anna Karin Hatt. 

Många fortsätter välja svenskt

I kvartalets fördjupning i Grönt Näringslivsindex lyfts också viktiga insikter om konsumentbeteendet i Sverige. Försäljningsvärdet för "Från Sverige-märkta" produkter ökar inom dagligvaruhandeln, vilket till stor del beror på den höga inflationen men också på att många konsumenter trots minskad köpkraft och ökade priser fortsätter välja svenskt. Samtidigt är det oroande att försäljningsvolymerna både av livsmedel totalt sett, och av Från Sverige-märkta produkter, minskar. Men minskningen för Från Sverige-märkta produkter är mindre än för livsmedel i övrigt. 

- Vi är stolta över att många konsumenter fortsätter välja svenska livsmedel och på det sättet bidrar till landets försörjningsförmåga. Samtidigt varnar nu allt fler att en tuffare kommunal ekonomi riskerar leda till att det offentliga köket ser över sina inköp och menyer. Det är oerhört viktigt att politiken skapar förutsättningar så att kommuner och regioner kan fortsätta köpa in en hög andel svenskproducerat till de måltider som serveras vid skolor, vårdinrättningar och äldreboenden. En hög efterfrågan på svenskproducerat i de offentliga köken är extra viktigt just nu, när köpkraften hos privatkonsumenterna viker, och ett konkret sätt för kommuner och regioner att bidra till att vidmakthålla och stärka vår försörjningstrygghet, säger Anna Karin Hatt.