Grönt näringslivsindex: Extremvädret pressar lönsamheten hos växtodlare och animalieproducenter
2023-09-11
Det råder en splittrad syn på framtiden bland landets skogs- och lantbrukare. Det visar LRFs konjunkturbarometer för det tredje kvartalet.
Två av fem delbranscher uppvisar en ökad optimism jämfört med förra mätperioden, en återhämtar sig från en tidigare mycket låg nivå medan växtodlare och animalieproducenter har en tydligt mer negativ framtidstro. Sommarens extremväder har haft särskild stor inverkan på dessa två produktionsgrenar, vilket satt tonen för konjunktursynen detta kvartal.
Totalindex för kvartalet indikerar en något nedåtgående konjunktursyn, sjunkande från 93,2 till 92 (där 100 står för en neutral syn). Trots nedgången är branschskillnaderna påtagliga. Skogsbruk samt förädling och tjänster uppvisar båda en positiv konjunktursyn, och trädgård en mindre negativ än tidigare. Växtodlare och animalieproducenter, som tillsammans svarar för hälften av resultatet i barometern, bidrar samtidigt med en mer negativ syn på konjunkturen.
Anna Karin Hatt om årets tredje GNI
Sommarens extremväder har haft en märkbar inverkan på växtodlingen. Spannmål och potatis har drabbats hårt, medan vallodling visat en något större motståndskraft även om skörden minskat även här. Årets spannmålsskörd förväntas sjunka med 20 procent jämfört med en normalskörd. Detta scenario förvärras ytterligare av den omfattande nederbörden i augusti, som har medfört både kvalitetsförluster i form av exempelvis nedklassning av spannmål till foder och höjda torkningskostnader. Växtodlingsindex når den lägsta indexnivån hittills, med minskad produktion, ökade kostnader och sjunkande världsmarknadspriser som påverkande faktorer.
- Många växtodlare befinner sig i en perfekt storm. Torkan i inledningen av sommaren och fallande världsmarknadspriser har påverkat intäktssidan väsentligt. De ökade kostnaderna för insatsvaror som gödning och diesel har samtidigt ökat utgifterna. Den extrema nederbörden i juli och augusti har sedan förvärrat läget ytterligare genom att leda till kvalitetsnedklassningar i hel del av den bärgade spannmålen. Bedömningen är att 40-45% av maltkornet tvingas gå till biobränsle och djurfoder. För vetet är det ungefär hälften som inte klarat gränsen för humankonsumtion. Effekterna kommer att märkas i butikshyllorna i form av bland annat minskat utbud, säger LRFs vd och koncernchef Anna Karin Hatt.
Jordbrukssektorn står inför flera utmaningar. Förutom ett föränderligt klimat har turbulens på livsmedelsmarknaden, utlöst av Rysslands invasion, orsakat stor oreda på råvarumarknaderna. Denna utveckling har i sin tur resulterat i historiskt höga insatskostnader för lantbruket. Samtidigt har Riksbankens snabba höjning av styrräntan, som på 16 månader ökat från 0 till 3,75 procent, påverkat lantbrukssektorn negativt med 4,5 miljarder kronor. Som jämförelse motsvarar det över hälften av jordbrukssektorns genomsnittliga överskott mätt som företagsinkomst.
- Svenskt jord- och skogsbruk har förutsättningar att bli en framtidsbransch och ligger i internationell framkant inom många viktiga områden. Trots kraftigt fallande företagsinkomst i år krävs fortsatta investeringar för att rusta oss bättre för kommande års varierande väderlek. Det gäller framför allt klimatanpassningar såsom förbättrad vattenhantering och vattenavrinning, vilket kräver investeringsutrymme och en varaktigt stabilare lönsamhet hos lantbruksföretagen. Balansen mellan just lönsamhetsutveckling och riskhantering är avgörande för att vi ska kunna säkra en hållbar och mer robust livsmedelsproduktion, avslutar Anna Karin Hatt.
