Grönt näringslivsindex andra kvartalet 2023: Lantbrukare drabbas hårt av den höga räntan

Det svenska lantbruket befinner sig i ett avvaktande läge enligt ”Grönt Näringslivsindex” för andra kvartalet 2023. Indexet för perioden visar på en fortsatt negativ trend och stannar på 93,2, där 100 anger en neutral syn på den framtida konjunkturen. Framför allt kraftigt ökade kostnader på grund av den höjda räntan, som slår hårt mot ett kapitalkrävande lantbruk, oroar företagarna i det gröna näringslivet. Några ljusglimtar kan dock skönjas, särskilt lägre kostnader för inköp av nödvändiga insatsvaror som bränsle, el, foder och kvävegödsel.

– Inte minst sedan Rysslands återinvasion av Ukraina i början av 2022 har vi haft höga priser på insatsvaror, så som mineralgödsel. Det är glädjande att vi nu ser en viss lättnad i de kostnaderna, men nivån är fortsatt hög och det är svårt på gårdarna runt om i Mälardalen. Och nu står vi inför en varm sommar, med potentiell torka och allt vad det kan innebära av oro, bortfall i produktionen och lägre intäkter, säger Tomas Olsson, ordförande LRF Mälardalen.

Indexet för kvartal 2 påverkas samtidigt negativt av en försämrad syn på prisutvecklingen för sålda varor och tjänster, vilket pressar lönsamheten inom flera branscher. Effekterna av den stigande räntan blir tydliga i dessa branscher och gör planeringen svår och risken hög inom många produktionsområden. Jordbrukets belåning är ca 200 miljarder kr och 60 procent av lånen bedöms löpa med rörlig ränta. Det innebär att varje procentenhet belastar jordbruket med 1,2 miljarder. Familjeskogsbrukets belåning bedöms vara 150 miljarder kronor.

– Lantbrukare drabbas hårt av den höga räntan. Det påverkar våra kostnader och lönsamhet, men det riskerar också framtida investeringar. Lantbruk är en kapitalkrävande verksamhet och Sveriges lantbruk behöver stora investeringar framöver. Det som drabbas hårdast är de unga som vill ta sig in i branschen. Risken är att de väljer att inte investera, vilket i sin tur kan innebära att den föryngring av branschen som behöver inte blir av, säger Tomas Olsson.

I andra kvartalets fördjupning i Grönt Näringslivsindex lyfts också viktiga insikter om konsumentbeteendet i Sverige. Försäljningsvärdet för Från Sverige-märkta produkter ökar inom dagligvaruhandeln, vilket till stor del beror på den höga inflationen men också på att många konsumenter trots minskad köpkraft och ökade priser fortsätter välja svenskt. Samtidigt är det oroande att försäljningsvolymerna både av livsmedel totalt sett, och att Från Sverige-märkta produkter minskar.

– Det bästa konsumenter kan göra är att fortsätta köpa svenskt. Vi i LRF är stolta över de livsmedel vi producerar; kött, mejeriprodukter, grönsaker och spannmål, som bygger på god djuromsorg, låg antibiotikaanvändning, låg klimatpåverkan och hänsynstagande till miljön. Men för att vi ska kunna fortsätta göra det, och gärna öka produktionen, måste svenska konsumenter och offentliga aktörer köpa svenskt, säger Tomas Olsson.

För mer information:

Tomas Olsson, ordförande LRF Mälardalen, 070 687 08 61

Magnus Nystedt, kommunikatör, 073 644 63 52, magnus.nystedt@lrf.se

Mer information om Grönt Näringslivsindex finns här.