Fyra krav på regeringen för att hindra fortsatt spridning av svinpesten

2023-09-19

LRF har länge arbetat för att uppmärksamma de stora riskerna med Sveriges stora vildsvinsstam. Den svenska vildsvinsstammen har ökat explosionsartat från 500 vildsvin på 80-talet till åtminstone 300 000 djur idag.

Om man jämför situationen med våra grannländer så finns det i Norge omkring 1 000 vildsvin, i Finland färre än 3 000 och i Danmark inga alls. LRFs förbundsordförande Palle Borgström konstaterar att LRFs varningar inte har tagits på tillräckligt stort allvar.

- Det är ett faktum att ju fler vildsvin vi har, desto fler grisar finns det som kan sprida afrikansk svinpest och desto svårare blir det att bekämpa sjukdomen. Det är av allra största vikt att regeringen agerar snabbt och handlingskraftigt för att få stopp på spridningen, säger Palle Borgström och fortsätter:

- Det handlar inte bara om de individuella grisföretagarnas, utan det är en fråga för hela samhället. En utslagen inhemsk grisproduktion gör Sverige ännu mer beroende av import av livsmedel – något vi de senaste åren bryskt har fått uppleva ökar vår sårbarhet för kriser och konflikter. Vi riskerar också att förlora en av de djurvänligaste grisproduktionerna i världen. Vi har nolltolerans mot salmonella och vi har grisar med knorr på svansen som bara får antibiotika när de är sjuka och inte i förebyggande syfte. Detta är unikt inom EU.

LRF ställer nu fyra tydliga krav på vad regeringen behöver göra:

Ersätt/kompensera alla vars verksamhet drabbas av (restriktionerna pga) den afrikanska svinpesten, akut och på lång sikt. Grisbönder drabbas akut, men även andra verksamheter med anknytning till jord och skog påverkas av de restriktioner som införs till följd av pesten: skogsbruk, jaktverksamhet, gårdsbutiker, turist- sport- och ridverksamheter. Möjligheten att få ersättning/kompensation är en viktig del i en effektiv smittbekämpning. Bestämmelserna har inte använts i en situation som den vi har nu, men att andra typer av verksamhet än djurhållning skulle kunna få kompensation är inte uteslutet. Det vilar ett stort ansvar på Jordbruksverket och även på försäkringsbolagen att så snabbt som möjligt komma fram till vilka som kan få ersättning. Det är viktigt att kompensationen är lätt att ansöka om, betalas ut snabbt och verkligen täcker de förluster som är följden av restriktionerna. Det är det bästa sättet att garantera en framgångsrik hantering av både det nuvarande och framtida utbrott.
Kraftigt och snabbt reducera vildsvinsstammen genom att genast genomföra LRFs förslag på förändringar i jaktförordningen som efter fyra år fortfarande ligger orörda på regeringens bord: ändra bestämmelsen om skyddsjakt på vildsvin så att skyddsjakten får bedrivas på hela den fastighet som drabbas av skador. Tillåt drönare med kamera vid jakt för att snabbt hitta vildsvin i gröda eller vass. Tillåt att jägare vaktar vid fält där tröskning pågår, så att vildsvin som gömt sig i grödan kan fällas.

Förändra jaktlagsstiftningen så att den underlättar en effektiv jakt och en tryggad livsmedelsproduktion. Dagens lagstiftning är från 1987 och föråldrad. När den antogs fanns det knappt några vildsvin i Sverige. Idag finns det 300 000 stycken. En ny jaktlagsstiftning bör i första hand ta hänsyn till samhällets behov av en trygg och säker livsmedels- och energiproduktion, och i andra hand jägarkårens önskan om en stor viltstam för nöjesjakt.
Bristande säkerhet kring avfallshantering måste åtgärdas. Återvinning och miljöfarligt avfall regleras inom miljöbalken, men ansvaret för anläggningarna är delegerat till främst kommuner och det finns inga krav på stängsel. Givet situationen behöver detta omgående ses över.