Från gårdsplanen till Bryssel

Det har varit ett intensivt 2024 på EU-nivå.  En som varit med där det hänt är Lennart Nilsson som är ledamot i LRFs riksförbundsstyrelse och ordförande för Cogeca, paraplyorganisationen för jord- och skogsbrukskooperativen i Europa.

– Diskussionen har förflyttats från att bara handla om miljö och klimat till att också ha ett starkt fokus på tryggad livsmedelsförsörjning och Europas förmåga att själva producera det vi behöver, konstaterar han.

För ett år sedan, den 1 januari 2024, tillträdde Lennart Nilsson som ordförande för Cogeca och blev därmed en av de viktigaste företrädarna för jord- och skogsbruket i Europa. Nu kan han se tillbaka på ett år med bondedemonstrationer, strategisk dialog, och en ny mandatperiod med nytt Europaparlament och ny EU-kommission.

Det har varit ett år då Europas bönder och deras kooperativ flyttat fram positionerna vad gäller att få bättre gehör för att de inte bara är ett miljöproblem utan faktiskt en strategisk sektor för hela EU, inte minst vad gäller just tryggad livsmedelsförsörjning. Lennart Nilsson är därför hoppfull om framtiden där 2025 års första stora fråga blir EU-kommissionens arbete med att ta fram en vision för framtidens jordbruk.

Här berättar han mer om det gångna och det kommande året.

En viktig del av ditt arbete under 2024 har varit som en av deltagarna i den strategiska dialogen om framtidens jordbruk. Vad var syftet med den processen?

– Syftet med den strategiska dialogen var från EU-kommissionens sida att komma bort från den polariserade debatt som funnits mellan framför allt miljörörelsen och övriga ekonomiska aktörer i kedjan. Delar av rapporten som vi tog fram kommer vara en del av det förslag till vision för framtidens jordbruk som EU-kommissionen ska presentera i slutet av februari eller mars. Visionen kommer vara just en vision, men CAP, den gemensamma jordbrukspolitiken, finns såklart med som en del.

Vilka blev de viktigaste resultaten av den strategiska dialogen, för bönderna och deras kooperativ?

– Konstaterandet att jordbruket är strategiskt viktigt för Europa, ur ett säkerhetsperspektiv och som en viktig del av Europas ekonomi. I det sammanhanget var alla också överens om att CAP är ett viktigt verktyg och att det behövs en stark finansiering. Det är ett viktigt budskap inför kommande förslag om CAP och EU:s långtidsbudget, MFF. Och alla inom livsmedelskedjan ser att hållbarhetsarbetet inom jordbruket kostar pengar och att någon måste betala den kostnaden. Bonden kan inte göra det själv.

– Ett annat viktigt resultat är att Europeiska Investeringsbanken, som var en av parterna i dialogen, går in och ser livsmedelsproduktion och bioekonomi som ett av deras strategiskt prioriterade områden. Sedan vill jag också nämna att kooperation som ett sätt att stärka bonden i värdekedjan har fått ett starkt erkännande.

Det första halvåret av 2024 präglades också av valrörelse, inför valet till Europaparlamentet i juni. Vad tar du med dig från valrörelsen?

– Att lantbruket kommit upp i topp på den politiska agendan. Det går alltid att fundera på vad bondedemonstrationer leder till, men demonstrationerna i början av året ledde till ökat fokus på våra frågor och att vi fick en valrörelse där de europeiska beslutsfattarna och politikerna såg lantbruket som en strategiskt viktig resurs. Diskussionen har förflyttats från att bara handla om miljö och klimat till att också ha ett starkt fokus på tryggad livsmedelsförsörjning och på att vi behöver bli mer oberoende när det gäller tillgången till strategiskt viktiga insatsvaror. Det är bra för Europas bönder och våra kooperativ.

Det är ju en sak att politiker pratar om att jordbruket är viktigt. Tycker du också att du har sett det i handling under året?

– Ja, konkreta exempel på ett annat agerande från politikens sida i år jämfört med tidigare är undantag i vissa av grundvillkoren i CAP, uppskjutande av införandet av avskogningsförordningen och att EU-kommissionen dragit tillbaka förslaget om en ny förordning, SUR, för användning av växtskyddsmedel.    

– Ursula von der Leyens uppdragbrev till de blivande EU-kommissionärerna visar på ett tydligare fokus på konkurrenskraft snarare än enbart grön omställning. Det upplever jag också vid de tillfällen jag hittills träffat den nya jordbrukskommissionären Christophe Hansen.  

– Positivt är också att vi redan nu ser att Christophe Hansen och Jessika Roswall, vår svenska EU-kommissionär som ansvarar för miljö, vatten och en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi, jobbar bra tillsammans.

Själv har du fått träffa EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen flera gånger under 2024. Vad tror du att du kan ha åstadkommit i de samtalen?

– Det är alltid svårt att veta vilken skillnad man gör. Det är många människor som tillsammans skapar förändring. Men när jag träffade von der Leyen i slutet av april lyfte jag bland annat utmaningarna med avskogningsförordningen. Jag hade med mig ett exempel som jag fått från Södra som visade hur orimligt det skulle vara att införa lagstiftningen och hur mycket administration den skulle föra med sig. Detta är ju något Copa-Cogeca drivit allt sedan förslaget presenterades. Nu fanns det politiska trycket på von der Leyen att göra denna förändring så mitt exempel hoppas jag bidrog ytterligare till hennes beslut.

– En annan fråga som varit uppe när jag träffat von der Leyen är vargens skyddsstatus. Även här är det en fråga vi jobbat med under ett decennium inom Copa-Cogeca. Och vi har många konkreta exempel på vilka problem vargen skapar i Sverige och i övriga EU. Von der Leyen har absolut tagit intryck och därför gav det extra tillfredsställelse nu när Bernkonventionens ständiga kommitté nyligen röstade för en förändrad skyddsstatus efter förslag från EU.

I båda dessa frågor har Copa-Cogeca och alla våra medlemsorganisationer jobbat intensivt under flera år för att få till förändringar. Så det är roligt att få vara med när det arbetet äntligen bär frukt och själv kunna föra fram argument och exempel från svenskt håll.  

Om du blickar in i 2025. Vad kommer du att lägga mest arbete på då?

– Jordbrukskommissionären Christophe Hansen ska inom 100 dagar efter att EU-kommissionen tillträtt, alltså i slutet av februari eller under mars, presentera en vision för framtidens jordbruk. Vår påverkan på det arbetet kommer att ta mycket tid i början av året.

– EU-kommissionen har också presenterat ett förslag till en ny högnivågrupp som kallas för EBAF, European Board for Agriculture and Food. På svenska blir översättningen en styrelse men det är inte riktigt rätt betydelse i detta sammanhang. Det är snarare en politisk högnivågrupp för att ge råd och diskutera viktiga frågor och kommande lagförslag och politik. Vi får se hur den kommer att arbeta i praktiken och vilken roll den kommer få. Jag hoppas att den kan vara ytterligare ett verktyg för oss att få bättre gehör och förståelse för bonden och verkligheten ute på våra gårdar.

– Sedan kommer arbetet med visionen att övergå i mer konkreta CAP-förslag. Där kommer arbetet inom Copa-Cogeca vara minst lika viktigt som det externa arbetet, för det är i de diskussionerna vi möter de skillnader vi ser inom europeiskt jordbruk och inte minst inom kooperationen.

– Parallellt med detta kommer diskussioner om växtskydd, djurskydd, handel och klimat vara viktiga frågor och såklart hur både marknadsförutsättningar och jordbrukspolitik kan behöva anpassas utifrån en möjlig utvidgning av EU. 

Till sist, EU-politiken i all ära: Du har en gård att tänka på också, utanför Harplinge i södra Halland. Vad ser du mest fram emot där 2025?

– En odlingssäsong med bra väderförhållanden och utan extremväder. Höstgrödorna ser väldigt fina ut, både höstrapsen och höstvetet.