Förvaltning av vildsvin och dovhjort, tillsammans

I Östergötland har dovhjort och vildsvin blivit ett av de största problemen för att bedriva lönsamt hållbart lantbruk. I vissa områden har viltet gått från att vara en resurs till en belastning. Viltskador i lantbruket ökar och även antalet viltolyckor i trafiken.

Länsstyrelsen har under tre år drivit ett projekt som syftar till att minska skador av klövvilt inom jord- och skogsbruk och även minimera viltolyckorna i trafiken samt att med aktiv förvaltning bidra till bättre kvalité på viltet.

Till slutseminariet på Vreta Kluster mötte ett 70-tal markägare, jägare och lantbrukare upp. Länsstyrelsen, LRF, Svenska Jägareförbundet och Jägarnas Riksförbund, från styrgruppen i projektet, fick inleda med sina reflektioner om vikten att nå målen.

Dialog, film och verktyg

De var samstämmiga i vikten av att prata med och lyssna till varandra i den lokala förvaltningen, och att ta ansvar för förvaltningen över större områden då viltet inte bryr sig om fastighetsgränser.  
Länsstyrelsens vilthandläggare Jim Forsberg berättade om vad som gjorts i projektet:

”Flera workshops med konstruktiv dialog mellan markägare, lantbrukare och jägare har hållits. Det har även tagits fram ett digitalt förvaltningsverktyg där man vägleds i att inventera vilt populationer och avskjutningsstrategier”. 

Det digitalt förvaltningsverktyg hittar ni här.

Det har även tagits fram tre korta filmer som belyser samarbete för att minska skador av vilt i lantbruket 

• Samverkan vid viltförvaltning 1: Vad händer om vi inte samverkar?
• Samverkan vid viltförvaltning 2: Så kan samverkan upprättas
• Samverkan vid viltförvaltning 3: Konkreta exempel på åtgärder i fält 

Under kvällen berättade Anna Åman, LRF Öst om betydelsen av att skriva avtal för jakt och jordbruk som sätter ramar och ansvarsfördelning för hur skador i lantbruket kan förebyggas och begränsas. Det är viktigt att tydliggöra ansvaret och att olika avtal för jaktupplåtelse och jordbruksarrende tar hänsyn till varandra.

Smarta arrenden

– Ofta är jakträttsupplåtelser traditionella där hela “jakten arrenderas ut” men det finns utrymme att vara nytänkande, kanske bör en jakträtt på en mark delas upp i tid, geografi och viltslag för att täcka hela året och utmaningar med skadegörande vilt under odlingsperioden. Särskilt vill jag upplysa om LRFs nyaste avtal om skyddsjakt som kan utgöra ett tillägg till befintliga avtal, så att alla parter är överens, säger Anna.

Som medlem i LRF har man tillgång till mallar där viltskador är belysta och även till juridisk vägledning. Du finner mallarna här:

Under kvällen lärde Mamima Jakt AB ut om betydelsen av vältränade hundar för vildsvinsjakt, för att den ska kunna bedrivas både säkert för hunden och bli effektiv. Goda råd om viltköttshantering och nya regelverk gav Svenskt Gårdsvilt AB, och en film om tillvaratagande av vilt visades från Vildsvin - ÄT UPPsala län.

Vill ha välmående viltstammar

Under slutdiskussionen blev det mycket frågor om den pågående generella skyddsjakten på dovhjort och hur utfallet av könsfördelningen ser ut. Men skyddsjakten är till för att skydda gröda, då blir utfallet utifrån vilka djur som gör skada.

Fram till nu har ca 1000 dovhjortar skjutits inom ramen för beslutet om skyddsjakt. Det är ungefär samma antal som förolyckats i trafiken. Totalt rapporteras ca 14 000 hjortar/år i avskjutning, så det är under den ordinarie jakten könsfördelning och förvaltningsstrategier behöver utvecklas och samordnas.

Jonas Edlund som representerat LRF i styrgruppen för projektet, vad tyckte du om kvällen?

”Det blev en bra kväll med belysning av den komplexa viltfrågan. Dessutom att vi är överens mellan våra olika organisationer att vi vill ha välmående viltstammar i balans med fodertillgången och då är det inte jordbruksgrödor eller planteringar som ska vara hela födan.”